Samtidigt ökar också behoven. Fler barn och äldre, ökade kostnader i kommunerna för integration och svårigheter att rekrytera medarbetare är några av orsakerna.
.
Socialdemokraterna har utlovat 20 miljarder kronor till välfärden. Det är mycket pengar, men motsvarar endast två procent av kommunernas och landstingens utgifter varje år. Socialdemokraterna erkänner också att dessa pengar inte gör välfärden bättre, utan endast bibehåller dagens nivåer.
.
Konflikten i svensk politik handlar därför inte om vilket parti som vill satsa på välfärden. Det kan och kommer Moderaterna också att göra. Minst 20 miljarder kronor behövs.
.
Samtidigt måste arbetslinjen utvecklas. Sambandet är enkelt: När fler jobbar är det fler som betalar skatt och då finns det utrymme att satsa på välfärden. När färre jobbar riskerar i stället kostnaderna för bidrag att tränga ut välfärden.
.
Under alliansregeringens åtta år ökade resurserna till välfärden i Sverige med 100 miljarder kronor. Samtidigt sänkte vi skatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare så att det blev mer lönsamt att arbeta. Det tillhör därför avdelningen alternativ fakta att det skulle finnas ett motsatsförhållande mellan välfärdssatsningar och skattesänkningar. Alliansen visade vad som kan göras med tydliga prioriteringar. Det vill vi göra igen från och med 2018 och framåt.
.
Vi kommer alltid sätta jobb och välfärd framför bidragskostnader. Vårt mål är att en halv miljon jobb ska kunna skapas till 2025. Det är det enda sättet att se till att vården, skolan och omsorgen får vad som krävs. Att det lönar sig att jobba för en sjuksköterska hotar inte välfärden – det är välfärden.