När det kommer till kulturarv sticker vi i Sverige ut. Svenskarna ägnar sig åt kulturarvet i betydligt högre grad än Europas befolkning i genomsnitt. Det gäller även i Norrbottens- och Västerbottens län.
Kulturarvet är viktigt som källa för kunskap, bildning och upplevelser. Genom att relatera till spåren som format vårt samhälle skapar vi perspektiv på vilka vi är och det samhälle vi lever i. Inom hela EU uppmärksammas nu den potential kulturarvet har för att skapa ökad förståelse mellan människor. EU har därför utsett 2018 till Europaåret för kulturarv, i Sverige samordnat av Riksantikvarieämbetet.
Inför året lät EU-kommissionen göra en undersökning av européernas förhållande till kulturarv.
Den visar att Sverige inte är landet lagom. Här ägnar vi oss dubbelt så ofta som Europas genomsnitt åt kulturarvet. När Riksantikvarieämbetet tillsammans med SCB undersökte hur viktiga historiska platser är för människor i Sverige visade det sig att människor, oavsett bakgrund, i hög utsträckning är intresserade av att lära sig mer om historiska platser i sitt närområde.
Kulturarvet är alltså viktigt för oss och en betydande del av arbetet med att bevara och tillgängliggöra det utförs av frivilliga.
Runt om i Sverige har vi sett hur ideella krafter inom exempelvis hembygdsrörelsen kunnat erbjuda ett välkomnande sammanhang för nyanlända att relatera till. Till exempel Råneå hembygdsförening som genomförde kursen Ung hembygdsambassadör med en grupp ensamkommande pojkar som fick lära känna traktens natur och historia med såväl vinterfiske som språkträning. I Norrbottens län har totalt 25 ungdomar genomfört utbildningen ung hembygdsambassadör.
Sveriges kulturarv är också en del av det globala kulturarvet. I Sverige har Unesco utsett 15 världsarv som vi åtagit oss att för all framtid förvalta och förmedla, liksom sju arkiv och dokument listade som världsminnen. Det handlar om arv av vetenskap, arkitektur, ekonomi, tillverkning, kommunikationer och natur. I våra två nordligaste län finns hela tre världsarv: Gammelstads kyrkstad i Luleå kommun, Laponia och Struves meridianbåge.
Många lokala aktörer arrangerar aktiviteter kopplade till Europaåret för kulturarv, till exempel en konferens kring de kyrkliga kulturarven och moderniteten som ägde rum 11-12 april på Piteå museum. Mest brukar ske på Kulturarvsdagen den 7-9 september.
Vi hoppas att alla tar chansen att utforska och själva bidra till det rika kulturarvet under Europaåret för kulturarv 2018.
Lars Amréus
riksantikvarie
Mats Djurberg
generalsekreterare Svenska Unescorådet