En storbolags-vd tjänar 59 gånger mer än arbetaren

LO reagerar dels över de växande klyftorna i landet, dels över innehållet i januariavtalet. Den slopade värnskatten ger vissa 67 000 kronor mindre i skatt. Varje månad.

Krister Johansson.

Krister Johansson.

Foto: Linda Wikstrom

Debatt2019-02-13 09:40
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den genomsnittliga inkomsten för en vd på 50 av Sveriges största företag motsvarar 59 gånger industriarbetarlönen. Årsinkomsten för storbolagens vd:ar är alltså i många fall långt mycket högre än vad en arbetare tjänar på en hel livstid.

Siffran kommer från LO-ekonomernas årliga rapport om Maktelitens inkomster. I rapporten sätts inkomsterna för de med mest makt i samhället – näringslivstoppar, politiker, högt uppsatta tjänstemän och inflytelserika journalister – i relation till vanligt folks löner.

Utvecklingen över tid är nedslående.

Vi har siffror som sträcker sig tillbaka till 1950-talet. Aldrig tidigare har skillnaden mellan maktelitens inkomster och industriarbetarlönen varit så stor som den är nu.

När skillnaderna var som minst på 1980-talet hade de 50 storbolags-vd:arna i undersökningen en inkomst som motsvarade 9 industriarbetarlöner. De senaste årtiondenas utveckling har varit dramatisk.

En utveckling där mer och mer av de värden som skapas i samhället koncentreras till ett fåtal är djupt orättvis.

När dessutom dessa personer innehar positioner med stor makt, finns ytterligare risker. Om makteliten har vitt skilda ekonomiska förutsättningar från de som påverkas av deras beslut är risken stor att perspektiv förskjuts och förståelsen för vanliga människors levnadsförhållanden tappas bort. Makteliten tappar markkontakten.

I januariavtalet, som slutits mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna och som lägger grunden för politikens inriktning under de kommande åren, omnämns de ökande klyftorna i samhället som en stor utmaning.

Tyvärr saknas det dock konkreta reformer för att minska inkomstskillnaderna i Sverige.

Tvärtom finns det i avtalet många punkter som riskerar accelerera ökningen av ojämlikheten. Exempelvis ska färre betala statlig skatt och a-kasseersättningen sänkas för långtidsarbetslösa. Redan i 1 januari 2020 slopas dessutom värnskatten.

För en genomsnittlig vd på ett av de 50 storföretagen i LO:s undersökning innebär bara den slopade värnskatten dryga 67 000 kronor mindre i skatt. Varje månad.

Det är helt fel väg att gå. Den skattereform som ska komma senare under mandatperioden måste gynna vanligt folk, istället för de som har det bäst ställt.

LO föreslår därför en bättre och rättvisare kapitalinkomstbeskattning: en ny arvs- och gåvoskatt, ökad beskattning av fastigheter, långsiktigt bör även förmögenheter beskattas. Därtill behövs sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna ses över rejält. Fler behöver omfattas, grundnivåerna måste upp på en anständig nivå och det måste bli regel, snarare än undantag, att få 80 procent av lönen i ersättning.

Det är hög tid att sluta gapet mellan eliten och vanligt folk. Bara så kan Sverige återigen bli ett av världens mest jämlika länder.

PostNord)