Vi ser just nu en tydlig överstatlig trend där EU-kommissionen vill gå in och styra och ställa med medlemsländernas skogsbruk, detta på bekostnad av den nationella och den enskilda skogsägarens självbestämmande. Formuleringarna i kommissionens nya skogsstrategi är visserligen något mildare än tidigare läckta uppgifter, men intentionen är densamma – EU vill att skogsbruket ska stöpas om från grunden.
Att EU-kommissionen inte tar till vara på skogens enorma potential och den klimatnytta den kan ge är anmärkningsvärt. Det är feltänkt att Sverige ska tvingas undernyttja skogen som är en av våra främsta resurser för att kompensera för andra EU-länders utsläpp. Miljöfördelarna med att använda träråvara istället för andra mer påfrestande material adresseras knappt alls i strategin. Detta resulterar i mer skada än nytta för miljön på lång sikt – och dessutom på bekostnad av välfärdsfrågor såsom arbetstillfällen, skola, vård och omsorg. Som vi ser det är nämligen brukad skog och livskraftig landsbygd förutsättningar för ett hållbart samhällsbyggande med utvecklad välfärd.
Skogsproduktion är Sveriges globala bidrag av förnybara resurser. Den växande skogen tar upp stora mängder koldioxid i atmosfären. FN:s klimatpanel har påvisat att ett aktivt skogsbruk där vi ersätter energikrävande resurser med skogsråvara ger störst klimatnytta. Våra resurser av skog måste därför brukas. Om inte, så får vi leva med beroendet av olja, kol och gas.
Skogsbruk ska inte definieras på EU-nivå, det måste göras närmare de som sköter skogarna och anpassas till varje lands förutsättningar. Nu måste den svenska regeringen säga ifrån, slå näven i bordet och säkerställa att skogen även fortsättningsvis är en nationell angelägenhet. Hur skogen ska användas löser vi bäst utan EU:s inblandning.