Tre matcher på tre veckor.
Starten på damallsvenskan har varit lugn för Piteå IF.
Nu väntar något annat. Från onsdag och en månad framåt ska åtta matcher spelas, alltså två per vecka.
Dessutom ska PIF färdas 700 mil kors och tvärs genom Sverige.
Det är nu serien går in i ett mycket intensivt skede.
Det är nu det kommer att visa sig vilka trupper som är bäst.
För det är trupperna det handlar om – inte bästa startelvan.
Det spelschema som väntar kommer att slita riktigt hårt på alla lag.
Vissa, likt Vittsjö, har redan stora problem efter tre omgångar.
Det lag som har den bästa truppen – inte bästa elva spelarna – kommer att klara den här tiden bäst.
De som går för hårt på sina spelare kommer att få sämre prestationer då spelarna blir slitna både mentalt och fysiskt. Skaderisken ökar också. Lägg till det coronaläget som medför att spelare som kanske skulle ha spelat i normala fall nu måste avstå vid tecken på minsta sjukdom.
Piteås start med sju poäng på tre matcher ger ett fint utgångsläge inför den tuffa tid som nu väntar.
Vi kan förvänta oss ett lag som gör flera skiften i startelvan från match till match.
Vi går igenom PIF-truppen utifrån det 4-4-2 som spelas.
Målvakter: Guro Pettersen har varit ett klart plustecken så här långt. Har till och med överträffat förväntningarna något hittills.Sprider lugn och trygghet. Bra i luftspelet och med fötterna. Fina reflexräddningar. Kan inte lastas för något insläppt mål hittills: ett friläge, en straff och en nick från nära håll. Målvakter brukar inte roteras. Kommer sannolikt fortsätta stå istället för Caroline Frykgård.
Försvaret: Sejde Abrahamsson och Faith Ikidi Michael är normalt förstavalet, men senast startade debutanten Maja Green. Troligtvis blir det Abrahamsson/Ikidi mot Linköping igen och Green som kommer att komma in i andra matcher för att avlasta.
Lena Blomkvist och Cailin Michie har startat samtliga matcher som ytterbackar. Snart kommer Sofia Wännerdahl in i startelvan. Kan bli redan mot Linköping. Hon är lite rappare och starkare i försvarsspelet än Michie som har större styrkor med än utan boll. De här tre kommer att alternera. Fördelen för skotskan Michie är att hon har två bra fötter och skulle kunna ta platsen till höger för att avlasta den så kloka och metodiska Lena Blomkvist som också måste vilas.
Mittfältet: Av alla utespelare är det den centrala duon Ellen Löfqvist/Julia Karlernäs som tränarna minst av allt vill sära på. Men de kommer knappast orka att lira alla matcher från start. Då är löpstarka Josefin Johansson det klara valet att flytta in från kanten till den position hon haft i så många år och är som bäst på. Johansson har varit bra i inledningen av serien. PIF vill hellre ha fysiskt starka spelare än utpräglade tekniker centralt. Linn Vikström har skadeproblem, blir hon fit kan hon få starta någon match närmaste månaden.
På kanterna finns många alternativ. Josefin Johansson och Astrid Larsson är mesta valet hittills. Larsson kom inte riktigt loss i en-mot-en-spelet mot Uppsala. Bollskickliga Wilma Koivisto kommer fortsatt få bra med speltid. Olivia Wänglund hamnade efter efter sjukdomar i våras men närmar sig debuten, som ett annat alternativ. Sofia Wännerdahl kan också spela på en ytterplats liksom Cecilia Edlund. PIF har många alternativ på mittfältskanten.
Anfallet: En formstark bolltrollande Fernanda Da Silva skulle tillhöra Brasiliens landslag med bättre klipp i steget. Hon och Nina Jakobsson är en bra duo när Piteå vill få fast bollen. Cecilia Edlund har fått igång målskyttet igen och och kommer fortsätta få betalt för sitt hårda jobb och lär starta flera matcher kommande veckorna. Cajsa Hedlund är i en anpassningsperiod från division 1-tiden och får ses som fjärdeforward vilket är fullt rimligt då det tar tid att etablera sig två divisioner högre upp.
Liksom alla övriga lag i serien har Piteå en trupp som borde vara något större. Men jämfört med flera av konkurrenterna är bredden bättre. Hur bra Piteås trupp är kommer vi att få se den kommande månaden.