Fernanda Da Silva, sex mål.
Julia Karlernäs, fem.
Madelen Janogy, tre.
Nina Jakobsson, två.
Kvar finns bara enmålsskyttarna. Då även Vilma Koivisto har flyttat, så är det spelare som tillsammans stod för blott fyra damallsvenska mål som är kvar i PIF-truppen: Josefin Johansson, Faith Ikidi Michael, Cecilia Edlund, Astrid Larsson.
Jag ser inte det här som något problem.
Både 2019 och 2020 gjorde PIF för få mål för att ligga högre i tabellen.
Det behövde bli ett nytt lagbygge och så blev det.
PIF har byggt om i grunden och satsat på mer fysik och fart.
Att brasilianskan sannolikt inte skulle passa in i det spelet har jag flera gånger lyft här. Nu fick vi kvittot.
Hon har varit den spelare som har varit bästa på att bryta mönster i PIF. Tillsammans med Madelen Janogy de i stort sett enda. Nu behöver andra fylla luckorna. Men bland nyförvärven finns det fler som bör klara av det, mer om det i slutet av texten.
Under de första omgångarna 2020 var Da Silva bra, men såg inte ut att klara det tuffa spelschemat under sommaren och insatserna tappade i kvalité.
Jennie Nordin ut och Da Silva in samma dag är en tydlig bild av vad laget vill. Det är back to basic som gäller.
Nordin är en hårt jobbande spelare, Da Silva mer en lirare.
Nyförvärvet från Växjö ska bli riktigt intressant att följa. När PIF förlorade mot Växjö hemma med 0–1 var det början på vändningen nedåt för laget. Det som gjorde att det blev en kamp i bottenstriden för Piteå. I den matchen var Nordin riktigt bra på mittfältet för gästerna. Hon borde passa riktigt bra in i Piteå som med henne, Josefin Johansson och Ellen Löfqvist har säkrat tre fysiskt starka spelare som kommer ta jobbet fullt ut varenda dag.
Åter till målskyttet och de som ska slå sin spelare en mot en och bryta mönster. Jag tror att vi kommer få se ett Piteå som hotar mer bakifrån än tidigare och via snabbhet på kanterna. Hlín Eiríksdóttir och Katrina Guillou ska verkligen kunna bidra till det. Dessutom finns Anam Imo som nu kommer att få det förtroende hon aldrig fick i Rosengård på grund av den enorma konkurrensen.
Den på förhand självklara målskytten som gör närmare tio mål finns inte. Det har det knappt någonsin gjort i PIF.
Det laget har nu är ett par spelare med potentialen att kunna bli sådana och det är sådant den sportsliga ledningen älskar att jobba med.
Det blir intressant att se vilken formation PIF väljer: 4-4-2, 3-5-2, eller kanske 4-3-3?