"Att dra in på snöröjningen går aldrig. Snön måste bort” sa Harry Ekman, dåvarande arbetsledare för gatukontoret i Piteå, i en artikel från den 24 mars, 1981.
PITEÅ 400 ÅR
Förra veckan inträffade en historisk händelse. Det extrema snöfallet förhindrade tidningsutdelningen, bland annat i Piteå. Under lördagen observerades ett maximalt snödjup på 110 centimeter, varav en halv meter hade kommit mellan torsdagen och lördagen.
– En halvmeters ökning på två dygn är inte så vanligt. Man kan dessutom vara säker på att det kom mer än så eftersom snön packas ihop när det blir tyngre. Det kom säkert 60-70 centimeter snö, säger Thomas Carlund, meteorolog på SMHI, och fortsätter:
– Det var ett tag sedan det var lika mycket snö i Piteå som under helgen.
Senaste gången det var över en meter snö på mätstationen i Piteå var den 23 mars 1981, med ett snödjup på 105 centimeter. Då diskuterades vissa besparingar inom kommunen. "Visst ska vi spara, men trafiksäkerheten får aldrig komma i andra hand", sa Annie Persson på Piteå kommun i en artikel dagen efter mätningen med rubriken "Trafiken får inte bli lidande". Harry Ekman, dåvarande arbetsledare för gatukontoret, var kritisk till att spara in pengar inom sin verksamhet. "Att dra in på snöröjningen går aldrig. Snön måste bort”, sa han.
I mars 1966 observerades ett liknande djup på dryga metern. Men det är så mycket som 60 år sedan ett lika stort snödjup rapporterades som i helgen.
– Det uppmättes 111 centimeter under några dagar i februari 1961, men det var en lite långsammare ökning av djupet då.
Då rapporterade Piteå-Tidningen om oron över att snödjupet skulle närma sig en situation 25 år tidigare när det började bli "kritiskt i skogarna" och hästar inte kunde ta sig fram.
Det är 60 år sedan ett lika stort snödjup rapporterades som nu. Den 8 februari 1961 publicerade PT en artikel om att snön om ovädret fortsatte riskerade att leda till stagnation i skogarna.
Snömängden det datumet är dock inte i närheten av det största snödjup som observerats.
– Rekordet från Piteå är 137 centimeter, vilket uppmättes under två dagar, med start den 30 januari 1938, säger Thomas Carlund.
Den 31 januari det året körde ett tåg på väg från Stockholm till Älvsbyn fast i snödrivorna någonstans mellan Långträsk och Koler, någonting som Piteå-Tidningen uppmärksammade.
Rekordet från Piteå är 137 centimeter, den 30 januari, 1938. Dagen efter rapporterade PT om hur ett tåg på väg från Stockholm till Älvsbyn körde fast i snödrivorna mellan Långträsk och Koler.
Det var efter sekelskiftet som SMHI började mäta snödjup ordentligt. I Piteå var man relativt tidig med mätningar.
– Stationen har inte varit på samma ställen under åren, men det har funnits en i trakten ända sedan hösten 1904. Det är inte många ställen som har haft det.
Han understryker att vid höga snödjup, särskilt om det blåst mycket under snöfallet, är det svårt att få fram ett representativt värde eftersom snön lägger sig tämligen ojämnt. I skogen lägger den sig relativt jämt, men mätningarna ska helst göras på en mer öppen plats, berättar han.
– Det har varit stor variation i snödjupet hos observatören i Piteå nu.
Med tanke på den sena vintern och de stora omslagen kanske vädret kan upplevas som mer ostadigt än vanligt, men det är svårt att förutspå hur nederbörden kommer se ut i framtiden, menar Thomas Carlund.
– I genomsnitt tänker man sig att det blir mindre snö, åtminstone i södra Sverige. I Piteå som ligger vid kusten blir det kanske varmare, med mer regn. Men stora snöfall kan säkert också förekomma långt in i framtiden, säger han och tillägger att det är svårare att förutspå hur nederbörden kommer utvecklas än temperaturen.
– Det är några steg mer komplicerat. De handlar om att man får blockeringar med fastlåsta väderlägen. Det hade vi exempelvis 2009-2010 när det blåste ner kalla vindar och vi fick vinter i hela Sverige.