Alla älskar att reta kusinen från landet, fastän det är den vi alla var en gång. När man flyttar till storstaden måste man avsäga sig bygden, utom i nostalgin. Man tycker synd om de vars barndom inte utspelar sig på ett fjäll eller i en kohage, men fnyser åt dem som i vuxen ålder aldrig bröt upp.

Ingen var gladare än jag att få flytta från byn, men när nyhetens behag lade sig efter några år upptäckte jag att jag ganska lätt hamnar i kläm. Främst då folk vill berätta för mig hur saker och ting ligger till ute i Sverige. Folk pratar och generaliserar om vad landsbygdens essens består av, och vilka det är som bor där. Alla sorter, precis som i staden, tänkte jag. Obildade, kulturellt utsvultna troll, menar vissa. Ett förakt som man inte ens bemödar sig att dölja.

”Privilegier” har blivit ett modeord i den politiska debatten de senaste åren. I staden har alla opinionsbildare, proffs som amatör, koll på vilka som är privilegierade och inte, men normen de själva tillhör i egenskap av att vara urban befolkning lyser med sin frånvaro när man tävlar i självrannsakan. 

Personen som inte söker sig bort från sin hembygd, filar ned dialekten och gör karriär på kontor är misslyckad. Samtidigt är stadsbon som söker sig bort ifrån oljudet och avgaserna för att odla ekologisk potatis och meditera på en åker en förebild som förverkligat sig själv. 

Lite som borgarbarnet som blir marxist för att reta farsan, för att sedan upplyst predika för arbetarklassen om deras egen verklighet, snubblar den världsvana storstadsmänniskan på sin egen välmening när man försöker informera det diffusa ”folket” om deras eget bästa. Utan att försöka förstå varför förtroendet för konventionella politiker sjunker ute i landet och hur det kan komma sig att ett extremt parti vampyriserar på vår demokrati. 

Sveriges politiska prioriteringar kretsar kring storstaden. Det är ignorant att påstå något annat. Så fastän jag varit den som mest högljutt föraktat hembygdens tristess och likformighet har jag därför börjat försvara den. Nu på en ledarsida nära dig. Borta bra men hemma bäst.