I Almedalen håller traditionsenligt varje partiledare för respektive parti tal under den dag som är partiets dag på veckan. Men Stefan Löfven väljer alltså att bojkotta Almedalen och skickar istället till finansminister Magdalena Andersson (S) i sitt ställe.

Stefan Löfven menar att han istället tänker ägna veckan åt att åka landet runt och träffa vad han beskriver som ”vanligt folk”, och säger till Aftonbladet att han tycker Almedalen blivit för mycket lobbyism och för lite folkrörelse.

Löfven har helt rätt i detta. Almedalen är inte en tillställning för vanligt folk. Det är, i det yttersta, en tillställning för ovanliga personer. Partipampar och näringslivstoppar samlas en vecka på Gotland för att bara träffa varandra. Bruset i den mediala bevakningen av veckan gör att få utspel faktiskt får genomslag, och det är väldigt lite av allt ståhej som faktiskt når så kallat "vanligt folk".

Det betyder inte nödvändigtvis att det är rätt av Stefan Löfven att bojkotta veckan. Förra sommaren gjorde han samma sak, reste runt i landet och talade på olika mindre orter. Men han avslutade ändå turnén med att ändå åka till Gotland och hålla sitt tal, varpå han bevisade att de båda går att kombinera.

Då var det förvisso valår och ett lite annat läge. Året innan skickade han, precis som nu, dit Magdalena Andersson i sitt ställe. Men Almedalen är, oavsett hur mycket jippo och lobbyism det än må vara, också en plattform för att nå ut. Kanske inte till “vanligt folk”, men till en mindre grupp inflytelserika personer som förvisso är något av en elit men som såklart spelar roll.

Stefan Löfven är förstås inte en person som behöver hänga på seminarier och mingel eller utvidga sitt nätverk, men att statsministern väljer att inte åka dit förminskar givetvis hela evenemanget. Vilket kanske är positivt, kanske har Almedalen blivit för mycket av ett jippo de senaste åren.

Oavsett får man komma ihåg att det inte enbart är för att Stefan Löfven är otaggad på att åka till Gotland som ligger till grund för beslutet. Det är på många vis ett populistiskt utspel, för det finns väldigt många svenskar som tycker att Almedalen är ett elitistiskt jippo, och ingenting för vanligt folk.

Att Stefan Löfven därmed väljer bort politikerveckan på Gotland är de facto ett publikfrieri, och det mottas såklart olika beroende på vad ens inställning till tillställningen är. Men Almedalen fyller ett syfte. Hur ovanligt folk det än må vara som befinner sig där.

Statsministerns bojkott kan därmed spä på det allmänna politikerföraktet i och med att utspelet på något vis bekräftar att det skulle vara eliten som samlas. Det är det på många sätt, men det betyder inte att det inte är nyttigt med en vecka av fokus på politik.

Men å andra sidan bojkottar ju inte hela partiet veckan, bara statsministern. Så det kanske är någon slags mellanmjölksväg sossarna väljer att ta, lite som vanligt. Statsministern gör stor grej av att han åker runt och träffar “vanligt folk”, medan finansministern håller tal för lobbyisterna.