Det som åtminstone är tur i situationen i fråga är att praktikanten hade en skola att vända sig till, där informationen slutligen nådde rektorn och praktiken fick avbrytas. Det som i många andra fall är verklighet - att man är helt ny på en arbetsplats och inte har någon att vända sig till - kunde undvikas i det här fallet.

När jag var yngre jobbade jag inom restaurangbranschen. Vid ett tillfälle hade jag fått hem min deklaration och såg att min arbetsgivare inte hade betalat in min skatt. Han hade dock dragit skatt varje månad, så det som egentligen hänt var att jag hade jobbat svart för 67 % av min (redan låga) lön.

Jag ringde Skatteverket och de hörde därpå av sig till min chef. Allting löste sig, han betalade in pengarna, och jag fick min återbäring tre månader senare än vad jag borde ha fått men i övrigt var allt okej. Men, jag jobbade på timmar och väldigt mycket dag för dag. Om detta inte hade varit under gymnasietiden då jag fortfarande bodde hos mina föräldrar är det inte säkert att jag hade vågat ringa Skatteverket.

Några år senare jobbade jag som vikarie inom förskolan i Östersund. Det var ett väldigt roligt och givande jobb, men som timvikarie blir arbetstiderna lätt oförutsägbara. En dag betedde sig en pappa på förskolan rakt av olämpligt mot mig. Jag blev alldeles skakis och visste inte hur jag skulle hantera det. Jag vågade berätta för mina kollegor först ett halvår senare när jag hade ett fast vikariat.

Och detta är kärnan i dessa situationer. För när ens anställning är så pass otrygg att det handlar om dag till dag, då vågar du heller inte vara obekväm på din arbetsplats. Och “kunden har alltid rätt” håller liksom inte om kunden har ena handen på ens rumpa och du förväntas vara trevlig ändå.

Det är rakt av vidrigt. I förra höstens Me too-rörelse framkom äntligen att sexuella trakasserier sker i alla former av sammanhang, från arbetaryrken med låg status ända upp till svenska akademiens finkulturella salonger. Men det är ändå olika saker.

Om du har en otrygg anställning har du inte samma möjlighet att klaga på din situation. Oavsett om det gäller ett fusk gentemot Skatteverket eller obehagligt beteende från kunder eller kollegor. För chefen är chef och om du är utbytbar kommer du välja att inte vara obekväm. För att din överlevnad (hyra, mat och så vidare) hänger på det.

Ingen kan ta ifrån en ens upplevelser, men högre uppsatta än en själv kan indirekt ta ifrån en ens möjlighet att yttra sina känslor inför det som skett. Och så borde det inte kunna vara. Därmed är trygga anställningar också vägen till ett tryggare arbetsliv, på fler sätt än vad man vid första tanke kan tro.