En miljon pensionärer får mer pengar i plånboken nästa år. Det är en stor nyhet som berör många och som borde synas i media, kan man tycka. Men utöver Corona-viruset är det Jimmie Åkessons (SD) delat ut flygblad och moderater som tävlar i att se tuffa ut på Instagram som dominerar medierapporteringen.

Nästa år kan de som jobbat ett helt liv men ändå fått låga pensioner räkna med upp till 600 kr mer i månaden från 2021. Höjningen gäller för personer som har en pension på mellan 9000 och 17000 kr i månaden. Tillägget görs inte den vanliga vägen, genom ökade inbetalningar eller andra förändringar i pensionssystemet, utan finansieras i stället genom ett tillskott från statskassan. Det står klart efter att riksdagens pensionsgrupp nu till sist kommit överens.

Gör det någon skillnad? Självklart. Den som säger att 600 kr inte är spelar någon roll vet inte hur det är att leva på 10000 kr i månaden – en alldeles för vanlig pensionsnivå för arbetarklasskvinnor. Det handlar om undersköterskor, barnskötare eller busschaufförer som arbetat mycket och länge. Arbetare som gjort sin plikt och bidragit under lång tid till samhället, men som på ålderns höst får ut alldeles för lite som tack.

Dessutom har regeringen från årsskiftet höjt bostadstillägget (vilket började med en motion från S-medlemmen Roger Jakobsson i Åsele, Västerbotten), sänkt pensionärsskatten och höjt garantipensionen för dem med allra lägst pension. Sedan tidigare har regeringen har också gjort sjukvården avgiftsfri för alla över 85 och höjt tandvårdsbidrag för alla över 65 år. Tillsammans gör allt detta stor skillnad för pensionärers ekonomi.

Men ingenting förändras av sig själv. Pensionerna är knappast den fråga som dominerat i media, men för ett parti som bryr sig om vanlig folk kommer den alltid att vara viktig. Det var därför Stefan Löfven presenterade förslaget om 600 kr i höjd pension på första maj 2018. Från höger har det gjorts motstånd från start. Efter valet blev förslaget en del av Januariöverenskommelsen – men inte heller efter dess var frågan på något sätt avklarad. C och L tycks ha tvekat in i det sista.

Det har gnällts och gnisslats om att S har mage att driva frågan utan att riksdagens pensionsgrupp först kommit överens. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) har fått skit från M och KD för att han kört sitt eget race, för att man frångått det politiska konsensus som rått gällande pensionerna under en lång tid. Men pensionssystemet har framförallt ett problem, pensionerna är för låga. Det är därför S nu tar strid.Frågan är om det tillräckligt?

Givetvis måste pensionerna höjas mer, Socialdemokraternas mål är att 70 procent av lönen ska betalas ut i pension. Det kräver mer pengar in i systemet och större förändringar – vilket tar tid. Men ska de arbetare som har lägst pension behöva vänta på det? Det är där penisonstillägget på 600 kr kommer in i bilden.

Kom också ihåg att arbetet med höjda pensioner i första hand handlar om arbetsmarknaden. Lägstalönerna har varit den stora stridsfrågan i de senaste avtalsrörelserna, arbetsgivarna har gång på gång förslagit noll i löneökning eller sänkta lägstalöner. Från höger har det också funnits politiska förslag om sänkta löner. Facken har stått på sig och har lyckats höja lönerna och har tagit fajten mot deltiderna. Det arbetet måste fortsätta för att pensionerna ska höjas.

Jimmie Åkessons löjliga teater på turkiskgrekiska gränsen dominerar i media medan arbetarrörelsen kämpar vidare för något så trist som höjda pensioner. S kanske alltid de bästa på att göra sig hörda i det debattklimat som råder just nu. Men en miljon pensionärer kommer nu få mer i plånboken varje månad. Och det är kanske trots allt det viktigaste?