Skadorna är stora men nyttan liten

17 oktober 2016 05:00

Lillpite Kraft AB söker återigen anstånd med att bygga fiskvägar förbi Lillpite och Råbäckens kraftverk. Sedan den ursprungliga domen i mitten av 1980-talet har Lillpite Kraft AB gång på gång förhalat byggandet. Först genom att klaga på själva villkoret, sedan genom att skjuta frågan framåt upprepade gånger.

Redan 1987 var det klart att de två kraftverken var tvungna att ha fiskvägar, annars skulle de inte få byggas. Detta är regeringens beslut och ett sådant kan ingen annan än regeringen ändra på. Utan fiskväg, inga tillstånd, utan tillstånd inga kraftverk. Logiken är glasklar, tyvärr inte genomförandet som nu dragit ut på tiden till närmast löjeväckande proportioner.

Att vi ska ha fiskvägar är en självklar skyddsåtgärd. Kommer en exploatör idag och vill bygga ett kraftverk utan fiskvägar, avvisas han utanför dörren till domstolen. Kraven följer av vanligt sunt bondförnuft och av regler i miljöbalken.

Men varför byggs dessa fiskvägar inte då?

Svaret är enkelt. Det finns inte pengar. Punkt.

Kraftverken är så små och betydelselösa att de helt enkelt är olönsamma. Med dagens elpriser och de kostnader för drift som branschen själva bedömer för småskalig vattenkraft, är vinstmarginalen runt 35 000 kronor/år. Har man fler anställda än 1/10-dels person innebär det förlust, vilket också visas i årsresultatet för bolaget, som för 2015 var minus 188 000 kronor.

När man nu ska bygga de fiskvägar, som alltså är en förutsättning för att få behålla tillståndet, kostar de runt 6-8 miljoner kronor. Inte ens en redovisningsekvilibrist får ihop den ekvationen, det går inte att realisera utan stöd från ägarna. Det vill säga kommunen. Det vill säga skattebetalarna. Det vill säga du som läser detta.

Men kraftverken är väl viktiga för Sveriges elproduktion och energisystem?

Lika enkelt svar här. Nej, de är inte viktiga.

Lillpite och Råbäckens kraftverk tillhör de minsta i Sverige, och tillför så liten nytta med sin lilla elproduktion att skadorna med indämda strömsträckor och förstörda habitat för fisk aldrig kan balanseras. Insikten att dessa små kraftverk saknar betydelse för elproduktionen men skador för miljön har idag också nått nationella myndigheter som Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten. I deras nationella strategi för miljöåtgärder i vattenkraften menar de att småskaliga kraftverk som Lillpite och Råbäcken ska åläggas kraftiga miljöåtgärder, och kan de inte hantera dessa ekonomiskt bör de avvecklas.

Andra kommuner och även kraftbolag som ser större ekonomisk och samhällelig vinst i förhöjda naturvärden, ökad besöksnäring och möjlighet för fisketurism har redan gått före och visat vägen och har rivit eller planerar utrivning av småskaliga kraftverk. Falkenberg, Marieberg, Nordanstig och Hudiksvall är samtliga exempel där kommuner och kraftbolag valt att köpa upp och riva ut småskalig vattenkraft till förmån för att utveckla besöksnäringen och då framför allt fisketurismen. Och det krävs ingen doktorsexamen i nationalekonomi för att räkna ut vad som är till störst samhällsnytta, minusresultat i en miljöpåverkande verksamhet, eller plusresultat från en restaurerad Lillpite älv.

Kraftverken i Lillpite älv står idag för 5 hundradels promille av Sveriges elproduktion, och (minus) -0,3 procent av omsättningen i Piteå Kommunföretag AB.

Det är dags att ta ett klokt beslut kring den i decennier pågående skandalen, avveckla kraftverken, spar kommunens pengar och ge Lillpite älv en chans att utvecklas.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Lage Öhman kontaktman/kassör Koler fiskevårdsförening Stefan Siikavaara ordförande Piteå Sportfiskeklubb Isabella Katsimenis ordförande Naturskyddsföreningen i Norrbottens län Christer Borg ordförande Älvräddarnas Samorganisation