Arbetsförmedlingen tvingas nu in i en snabb omstrukturering. Dels ska man klara de nya budgetkraven, dels finns en politisk vilja att släppa in fler privata aktörer på marknaden. Naturligtvis måste man också alltid se över en verksamhet som finansieras med skattemedel.

Vi vet - så ser vår vardag också ut!

Låt oss reflektera en kort stund över var AF i dag är särskilt svåra att ersätta.

Artikelbild

Helena Stenberg, Piteå.

Vi representerar kommuner i Norrbotten, både stora och små, både glesa och mera tätbefolkade, och vi har en samlad erfarenhet av såväl det statliga undandragandet som tidigare reformer som tryckts igenom utan någon större reflektion kring hur enskilda människor i gles- och landsbygd påverkas. Vi kan något om dessa frågor.

I Norrbotten hade vi i slutet av 2018 cirka 5 000 personer som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden och som kräver stora insatser för att kunna hitta ett arbete – det vill säga ungefär dubbelt så många som de övriga arbetslösa.

Där ligger våra AF-kontors stora engagemang!

När man försöker flytta ”Arbetslösa i utsatt ställning” till handläggare på distans och digitalt så har tidigare cirka 16 procent kunnat överföras. Det betyder att man efter en omorganisation fortfarande kommer att ha kvar ett stort antal.

Artikelbild

Sara Lundberg, Arvidsjaur.

Erfarenheten säger oss att de privata utförarna inte brukar vara så intresserade av att etablera sig i små kommuner – studera gärna privata utbildningsanordnare eller för all del apotek!

Vi vet att dessa personer kommer att hamna på våra socialkontor istället.

Artikelbild

Tomas Egmark, Älvsbyn.

Arbetsförmedlingens uppdrag är också att vara arbetsgivarnas stöd i rekryteringar. Vi tror inte att stora företag som LKAB, eller ens våra kommuner, skulle ha svårare att hitta personal själva än i dag, om det inte vore så att vi är i ett särskilt utsatt läge i Norrbotten.

Kompetensbristen är företagens svåraste nöt att knäcka.

Artikelbild

Britta Flinkfeldt, Arjeplog.

Tillväxten bromsas redan i dag av det faktum att det faktiskt inte finns personal att anställa. Alls.

Bördan blir ännu tyngre på de riktigt små företagens axlar, de som utgör tre fjärdedelar av vårt näringsliv. Familjeföretaget som behöver säsongsanställa. Den lilla firman som behöver den riktigt specialiserade arbetskraften.

Vem ska anvisa människor från övriga Sverige till arbetstillfällena i Norrbotten? Vad blir kvar av arbetsmarknadsåtgärder för att matcha behoven? Hur ska de lokala behoven hanteras?

I dag samverkar flera av kommunerna – i projekt och samordningsförbund – med AF. Vi gör mycket gott där den lokala kännedomen och de lokala nätverken är en förutsättning för ett gott resultat.

Hur ska det arbete som bedrivs ersättas?

Norrbotten bidrar till landets välstånd. Om vi ska kunna fortsätta göra detta behövs arbetskraft. Arbetsförmedlingen är idag en mäklare av kompetens – det behovet försvinner inte och kan inte ersättas av någon annan, ens om dessa faktiskt ville finnas i hela vårt län, på ett kvartal.

Tillväxten i Norrbotten och stora delar av övriga Sverige kommer att avstanna – utom för våra försörjningsstöd.

Var det det som var meningen, eller skulle vi kunna få lov att använda våra skattepengar till vård, skola och omsorg istället?

Älvsbyn

Piteå

Luleå

Boden

Kalix

Överkalix

Övertorneå

Pajala

Gällivare

Jokkmokk