Vårbudgeten: Klyftorna fortsätter att öka

De ekonomiska klyftorna fortsätter att öka under regeringen Löfven. Vårbudgeten ändrar inte den utvecklingen – tvärtom.

Klyftorna har tillåtits öka långsamt under en längre tid utan någon politisk diskussion, och det borde vi ha, säger välfärdsforskare Andreas Bergh.

10 april 2019 20:14

De allra flesta har fått det bättre ekonomiskt, men skillnaderna har ökat stadigt, både med S-ledda och borgerliga regeringar de senaste 20–30 åren. Toppen har dragit ifrån och botten har halkat efter. Statistiken är tydlig och ekonomerna är hyfsat överens om orsakerna. Kapitalskatterna har sänkts och stödet till dem som har det sämst ställt har försämrats.

Toppinkomsterna har dragit i väg, och då är det kapitalskatterna vi talar om. Och under de senaste tio åren har det börjat hända saker längst ner i inkomstfördelningen. Det beror på flera saker, men försörjningsstödet har släpat efter ganska rejält. Det är toppen och botten man måste fundera kring, säger Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning (IFN).

Lindrat utvecklingen

Regeringen pekar dock på i sin analys av inkomstskillnaderna i samhället, en bilaga till vårbudgeten, att bland annat höjt bostadsbidrag, sänkt skatt för pensionärer, höjd ersättning i a-kassan, höjt barnbidrag och höjt tak i sjukförsäkringen gynnade de sämre bemedlade under perioden 2015 till 2018. Samtidigt har inkomstskillnaderna ändå fortsatt att öka, mätt enligt den så kallade ginikoefficienten, åtminstone fram till 2017 vilket är den senast tillgängliga siffran.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson anser att det hänt saker utanför den politiska kontrollen som förklarar de fortsatt ökade klyftorna.

Men man kan inte påstå att regeringen lyckats stoppa utvecklingen, däremot lindrat den, säger Pettersson.

Ändrar inget

Vårändringsbudgeten ändrar inget, tvärtom behåller regeringen det mesta i den M/KD-budget som antogs före jul och som sänker skatterna för de flesta och mest för de mer välbetalda. Och i det 73-punktsprogram som regeringen förhandlat fram med Centern och Liberalerna väntar ytterligare åtgärder, bland annat slopad värnskatt, som snarare går åt hållet där klyftorna kommer att öka – trots skrivningar om att inkomstskillnaderna ska minska framöver.

För att få ihop det krävs mycket stora ansträngningar, säger Ola Pettersson som bland annat föreslår höjda kapitalskatter, fastighetsskatt och system för försörjningsstöd som åtminstone följer den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället.

Andreas Bergh pekar på att försörjningsstödet längre tillbaka i tiden, säg 20 år, var "ganska högt", nu är det snarare "ganska lågt". Och han menar att de ekonomiska klyftorna har tillåtits öka utan någon politisk diskussion om var nivåerna bör ligga.

Ökar av fel skäl

Sverige var för 20–30 år sedan ett av världens mest ekonomiskt jämlika länder. I dag är vi en "europeisk medelmåtta", enligt Ola Pettersson.

Ökade klyftor behöver inte vara dåligt i sig, men det beror i sådana fall på varför de ökar, enligt Andreas Bergh.

Är det på grund av fler innovationer eller för att utbildning lönar sig bättre, då kan det vara bra för ekonomin. Men det är inte därför klyftorna har ökat i Sverige. De har ökat för att de allra rikaste har blivit rikare på grund av ökade kapitalinkomster och det här som hänt i botten. Och det är inte sunt för ekonomin, säger Andreas Bergh.
Fakta: Ökat med 40 procent

Ginikoefficienten mäter inkomstskillnaderna i ett samhälle och kan variera mellan noll och ett. Om alla har exakt samma inkomst är koefficienten noll. Om den ligger på ett är alla inkomster samlade på en person. Ju högre tal desto större skillnader alltså.

Från 1995 och fram till 2017 har ginikoefficienten ökat från lite drygt 0,22 till runt 0,32, en ökning med 40 procent. Exkluderas kapitalinkomster blir ökningen mindre men ökar i alla fall.

I inkomstmåttet ingår framför allt löner efter skatt, olika former av stödåtgärder och kapitalinkomster.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Olle Lindström/TT