Vänlighet har haft en egen vecka sedan 1946 och lär ha haft sitt ursprung i en trafikräknares dystra iakttagelse. Under ett pass noterade hen 12 personer som log och 15 som såg nöjda ut. Resten, 8 569 personer, såg dystra ut.

Vänliga veckan försvann in i glömska under en period men väcktes till liv 2014 och nu är det dags igen kommande vecka. Men det betyder inte att vi större delen av året är utsvultna på vänlighet – tvärtom, hävdar professorn och läkaren Stefan Einhorn.

– Vänlighet är en del av godhets- eller snällhetsbegreppet, att vi i möten med andra uppträder på ett schyst och omtänksamt sätt. Och vi lever i ett vänligt samhälle. Väldigt mycket som försiggår mellan människor är gott, säger han.

Artikelbild

| Inte lätt komma åt själv. Brorsan rycker in och hjälper till med solkrämen. Arkivbild.

Stefan Einhorn, som skrivit boken Konsten att vara snäll och ofta föreläser om etik, tycker inte att den hårda och bitvis hatiska tonen i sociala medier talar emot hans bild.

– Om du tittar på exempelvis Facebook och läser ett tvärsnitt av vad människor skriver så är den absoluta majoriteten olika former av vänlighet, schysthet och uppmuntran. Det finns nischer i de sociala medierna där man gottar sig i andras olycka och dessa nischer hör man ofta talas om, men det mesta som skrivs är ändå positivt.

Stefan Einhorn ser samtidigt goda skäl att trappa upp snällheten. Inte minst av rent egoistiska skäl.

– Det finns en massa fördelar. När vi gör goda gärningar, samarbetar och är generösa aktiveras vårt belöningscentrum i hjärnan. Vi njuter alltså av att göra goda gärningar, genom samma belöningscentrum som blir aktiverat av narkotika. Fördelen med goda gärningar är att de är utan biverkningar.

Att vara snäll ökar också chansen att bli snällt behandlad av andra, fortsätter Stefan Einhorn.

– Det är alltså sant att goda gärningar sprider sig som ringar på vattnet. Och det är inte så viktigt varför du är snäll, det gör inget om det är av egoistiska skäl, det viktiga är vad du gör.

Ett tredje argument för att sprida snällhet är att prestationsnivån höjs – på jobbet eller i skolan, till exempel.

– Vill man ha en arbetsplats som är högpresterande ska man se till att medarbetarna blir lyssnade på och respekterade, för då kommer de inte bara att må bättre utan också prestera bättre. I förlängningen är det bra för samhällsekonomin, säger Stefan Einhorn. (TT)