I nuläget finns enligt Energimyndigheten cirka 200 projekt där man ansökt eller planerar att söka tillstånd för att bygga vindkraftverk och trenden är tydlig – de blir allt större i omfång.

De vindkraftssnurror som sattes upp i Sverige 2018 hade i snitt en navhöjd på 123 meter enligt statistik som TT har tagit del av.

Siffran kan jämföras med början av 2000-talet då navhöjden låg omkring 80 meter. Dessutom har själva rotordiametern fördubblats under perioden.

Artikelbild

| Vindkraftverk ses från berget Kalahatten i Piteå kommun. Arkivbild.

Hade man för tio år sedan pratat om de vindkraftverk som tillverkas i dag skulle få trott att det var möjligt. Det såg ut som att teknikutvecklingen mot större verk bromsades in, men där hade vi fel, säger Martin Johansson, analytiker vid Energimyndigheten.

Förklaringen till utvecklingen är enkel. Högre torn gör att man når högre vindhastigheter. Samtidigt kan större rotorer fånga mer vind och leverera mera effekt till generatorn.

Pågående projekt

Det är precis som i en skidbacke – ju högre upp du kommer – desto mer blåser det. Tack vare att rotorbladen blivit större och har längre blad får du också mera effekt genom en större svepyta. Utmaningen är själva transporterna för att få allt på plats och då framförallt vingarna, säger Maria Röske.

Hon är vd för WPD Scandinavia som ingår i WPD-koncernen, en av Europas ledande aktörer i branschen. Fördelen med allt högre torn är att det behöver byggas färre för att ändå få ut lika mycket energi.

Vid ett projekt ansökte vi först om 150 meter men sedan om en totalhöjd på 250 meter. Därigenom kan vi tredubbla produktionen. På ett annat ställe går vi från 200 till 250 meter och tack vare det minska antalet verk från 15 till 12 men ändå få 25 procents mer produktion, säger Maria Röske.

Bland ett av företagets pågående projekt finns nu en vindkraftspark vid Ripfjället i Malung-Sälens och Torsbys kommuner. Planen är att få bygga 40 vindkraftsverk med en höjd om 250 meter som kan generera tillräckligt med hushållsel för att försörja motsvarande 170 000 villor.

Planerna har dock mötts av våldsamma protester. På sociala medier har en motståndsgrupp bildats och demonstrationer hållits mot projektet där kritiken handlat om såväl storleken som att naturmark skövlas och exploateras.

Vi har gjort alla undersökningar och bedömer fortfarande att det här är en plats som enligt svensk lagstiftning uppföljer alla kriterier enligt miljöbalken. Sedan är det känslor hos människor och politiker som kan påverkas av det, säger Maria Röske om möjligheterna att få bygga.

Infekterad fråga

Malung-Sälens kommun har 20 000 invånare. Kommunalrådet Hans Unander (S) har på nära håll fått uppleva hur infekterad frågan blivit. I mobilen kommer sms från motståndare till planerna och på bilar sitter klistermärken med "Nej till vindkraft på Ripfjällen".

Jag har varit på en del möten och det har blivit hett. Det är några som har varit ledsna och urförbannade, samtidigt kan jag förstå och ha full respekt för det. De har stugor och jakträtt i området. Samtidigt är ju den stora framtidsfrågan hur vi ska ha det med energiförsörjningen, frågar sig Hans Unander.

Kommunen har alltid vetorätt i frågan men som alltid är det en ekonomisk fråga. Förutom att det i Malung-Sälens fall skulle skapa arbetstillfällen vore det ett ekonomiskt tillskott genom arrende av marken.

Räknat på 2017 års siffror skulle det bli åtta miljoner kronor. Det är skillnaden mellan 40 öre i skattehöjning eller skattesänkning så det är klart att det har en stor betydelse för kommunkassan hur man än gör, säger Hans Unander.

Från WPD:s sida hoppas man nu kunna lämna in en tillståndansökan vid årsskiftet. Förhoppningen från bolagets sida är att trots protester och motsättningar ändå få grönt ljus, i så fall ska byggnationen inledas 2024.

Mer än hälften av alla projekt faller på det kommunala vetot och det är ett problem för det påverkar elpriset, säger Maria Röske.
För Sverige är det viktigt att släppa fram de här platserna där det blåser bra. Då får vi den billigaste produktionen av el och det är bra för svensk industri liksom hushållen. Det är ett stort perspektiv och inte bara "vad ser jag från min sommarstuga".