Dyra semestervanor för svenskarna

Prislappen på våra semestrar ökar, och utan en ekonomisk plan kan det dra iväg även om du stannar hemma. Kul i stunden kanske – inte lika festligt när alla konton gapar tomma i augusti. Men med en detaljerad semesterbudget slipper du tråkiga överraskningar.

9 juli 2017 21:30

De senaste åren har svenskarnas semesterkassa ökat, och det finns ingen antydan om att trenden kommer att vända inom en överskådlig framtid. Nordeas årliga semesterundersökning, genomförd av Yougov bland män och kvinnor 18–65 år, visar en genomsnittlig ökning på sju procent sommaren 2017 jämfört med i fjol. Hushållens budget för semestern landar i år på 18 043 kronor, förra året stannade den på 16 889 kronor.

– Låga räntor på bolånen och en låg inflation gör att våra pengar räcker längre, det skapar utrymme för semestersparande, säger Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano bank.

De som är beredda att lägga mer på semestern klarar sig i de flesta fall på lön och besparingar. Men för de som inte lyckas få ihop det kan det bli en tuff start på hösten.

– Ungefär sju procent av svenskarna behöver låna till sin semester. Då är det bra att fundera på två saker: hur du stabiliserar din ekonomi så snabbt som möjligt efteråt och hur du undviker att det blir likadant nästa sommar.

Var tredje svensk skippar utlandsresan under sommaren och de som åker iväg stannar i genomsnitt en vecka. Men det är inte bara utlandsresor som kan få utgifterna att skena. En semester utan planerad budget på hemmaplan kan bli minst lika dyr.

– Man vill göra saker, hälsa på släkt och vänner. Om man har barn hemma behöver de aktiveras, man kanske reser inom landet, besöker nöjesfält, restauranger och hittar på andra roliga aktiviteter, säger Sharon Lavie.

Men det går att motverka att hamna i ekonomiska svårigheter som konsekvens av en för kostsam semester. Om du märker att ekonomin inte ser lika bra ut som du hade tänkt dig är det en god idé att vara flexibel och justera planerna. Med lite fantasi och kreativitet behöver inte semestern kosta skjortan.

Sharon Lavie tipsar om kostnadsfria aktiviteter som finns där du bor. Sommartid arrangeras ofta sådant som utomhusbio eller teater- och musikuppträdanden i parker, till exempel.

– En annan kul grej är att testa en ny stad genom att byta hus med någon du känner, eller besöka trevliga campingar och stugområden. Så länge man undviker de stora turistmagneterna behöver det inte bli alltför dyrt.

Ingen tycker att det är kul att tänka på pengar på semestern, men försök att undvika inställningen ”det löser sig”.

– Det kan bli en rejäl baksmälla när sommaren är över och du sitter med avbetalningar på lån med hög ränta.

Även för den som har en hyfsad semesterkassa krävs en plan för att budgeten ska hålla. Sharon Lavie rekommenderar att hela familjen sätter sig ned och planerar ledigheten.

– Det är bra om alla i familjen får vara med och bestämma lite, kanske få med åtminstone en sak från sin önskelista. Då blir alla taggade och kan hjälpas åt att spara, kanske ordna loppisar och tacka nej till annat för att ha lite extra pengar till semestern.

Något annat som är bra att tänka på är att bryta ned budgetplaneringen i detalj. Att bestämma att ni ska besöka en viss stad räcker inte, eftersom slutnotan kan variera enormt. Fundera över vad syftet med resan är, vilken typ av resa ni vill ha, vad ni ska göra och vad det får kosta.

– När budgeten är klar lägger man till 15 procent. Då är man redo vid oförutsedda händelser, kanske något extra restaurangbesök, inträde till en nöjespark eller om något behöver bokas om.

Sist men inte minst – var ekonomiskt smart. Jämför priser noga innan du bokar resor till exempel, om du har möjlighet att vara lite flexibel kan det skilja tusenlappar.

– Kolla också igenom dina medlemskort, så här års dyker det upp många erbjudanden från exempelvis hotell, nöjesparker och restauranger. Kanske finns det något som passar dig, säger Sharon Lavie. (TT)

Få ekonomin på fötter

Om du finner dig skuldsatt efter en sprucken semesterbudget gäller det att återfå balansen i ekonomin och betala tillbaka eventuella skulder så snabbt som möjligt. Här tipsar familjeekonomen Sharon Lavie om vad du kan göra:

+ Finns kostnader i hushållet du kan sänka? Kanske införa köpstopp? Sälja barnens urvuxna kläder och prylar för att sedan fylla på med begagnat i stället? Gå även igenom garage och förråd – kanske finns det något där som kan säljas.

+ Försök att inte gripas av panik om du får räkningar du inte kan betala. Kontakta företaget och försök att hitta en lösning, som delbetalningar. Det värsta du kan göra är att inte höra av dig alls.

+ Kommunernas budget- och skuldrådgivare ger dig kostnadsfritt råd och tips för att få ordning på ekonomin.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Frida Anter