Odla groddar – nyttigt och miljösmart

Att odla groddar och skott piggar upp i vintermörkret. Det är enkelt, snabbt och funkar året om. Resultatet blir näringsrika och nyttiga ingredienser till maten. Mer närodlat än att skörda käket på köksbänken är svårt att tänka sig.

18 november 2019 08:45

Mörkret är kompakt så här års. Längtan efter vårens spirande grönska kan drabba även den mest inbitne vinterälskare. För den som lider av odlingsabstinens är groddar och skott en perfekt sysselsättning.

En som förespråkar dessa närodlade näringsbomber är matskribenten och kokboksförfattaren Lina Wallentinson. För några år sedan blev hon så förtjust i embryon som spirar att hon samlade sin kunskap och sina recept i boken ”Groddar, skott och mikrogrönt”.

Att odla groddar är både gott, nyttigt, enkelt, billigt – och miljösmart. Du skördar direkt från den egna köksbänken.

Torra och trista

För Lina Wallentinson började allt med att hon fick i uppdrag att utforma gröna recept med baljväxter till en tidning. Hon tyckte först att jobbet verkade lite småtrist. Hon ville hellre botanisera i affärens färgsprakande grönsaksdisk och drog benen efter sig när hon tvingades inventera hyllorna med fröer, linser, bönor och ärtor.

 Men jag upptäckte snart att det var där, bland allt det torra, som det riktiga livet fanns.

För visserligen går fröer och baljväxter att tillaga och äta som de är. Men de går också att blötlägga ett par dagar. Vips sker en förvandling som ökar näringsvärdet och ger matlagningen nya dimensioner.

 Jag trodde att det bara var alfalfa och mungbönor som gick att grodda och blev förtjust när jag insåg att det gick att väcka liv i allt från linser och bovete till kummin-, fänkåls- och senapsfrön. Jag testade till och med att grodda ris, men det gick inget vidare. Det var bara några enstaka korn som fick en liten svans, säger Lina.

I ett frö finns alla byggstenar för att en stor planta ska utvecklas. De är rika på mineraler, vitaminer, proteiner och fibrer. Framför allt mineralerna är knepiga för oss människor att komma åt. Fröet "håller på" sina rikedomar tills det gror – det är då ämnena behövs.

När fröet kommer i kontakt med vatten sätter processen igång. Då frigörs mineralämnena och blir mer tillgängliga för oss.

Vintervitaminer

Historiskt har groddar ingått i främst asiatisk mat. Från 1900-talets början finns dokumenterat att groddar såldes på marknader i Kina. De var en viktig närings- och vitaminkälla under kalla vintrar när det var ont om andra grönsaker.

I väst lanserades groddar under andra världskriget då forskare, främst i USA, letade efter alternativa proteinkällor eftersom man befarade en brist på kött- och mejeriprodukter. Staten satsade stort på att informera om hur man odlade och tillagade groddade frön, gryn och bönor – speciellt sojabönor.

Nästa gång det blev populärt var under 1960- och 70-talen då gröna vågen-rörelsen plockade upp det. Precis som nu var intresset för miljö och vegetarisk mat stort, säger Lina Wallentinson.

I vår tid har raw food-trenden gjort groddandet hett igen och det rimmar fint med dagens stadsodlarrörelse.

Oavsett hur liten jordplätt du har eller hur trångt du bor kan du alltid få några mikrogröna skott att spira.

Blötlägg över natten

Det krävs inget ljus eller någon krånglig utrusning, utan bara durkslag, skålar och hushållspapper.

Det mesta går att grodda, det är bara att testa sig fram.

 Bovete, linser och mungbönor är några av de snabbaste. Det tar bara ett par dygn att gro. Om man inte äter upp dem direkt går de att förvara väl avrunna i kylen.

Hållbarheten mellan sorterna skiljer sig åt. Ser de lite trista ut är det bara att skölja av dem. Luktar och smakar de fräscht går de bra att äta. Är man osäker kan man hetta upp dem – eventuella bakterier dör vid 70 grader. Man kan också pastörisera fröna innan de groddas, utan att växtkraften försvinner.

Steg på växtvägen

Lina skiljer på groddar och skott – fast egentligen är de bara olika stadier av växten.

 Först utvecklas en svans. Nästa steg är att de får blad – då kallas de skott eller mikrogrönt. Vill man ha skott är det enklast att strö fröna direkt på ett fuktigt hushållspapper.
 Rädisor är en favorit, de blir så dekorativa: de skriftar i rött och grönt.

När man har njutit av växtkraften är det bara att klippa ned bladen över mackan eller pastan.

 Det är ett perfekt sätt att piffa upp rester. Några ärtskott på toppen får det mesta att se fräscht och gott ut.
Grodda och odla

Grodda i durkslag

1. Häll fröna i ett durkslag. Skölj ordentligt i kallt vatten.

2. Lägg dem i en skål eller en burk. Blötlägg med kallt vatten. Hur länge beror på sorten, men ofta rekommenderas ett dygn.

3. Häll över de blöta fröna i durkslaget. Rensa bort halva, trasiga och missfärgade frön. Skölj noga.

4. Häng durkslaget på en skål. Täck skålen med en handduk, tallrik eller grytlock.

5. Skölj groddarna minst två gånger om dagen.

6. När de är färdiga: skölj och låt dem rinna av. 

Odla på papper

1. Lägg tre lager hushållspapper på en tallrik. Duscha med vatten.

2. Strö frön över pappret. Duscha.

3. Täck med plastfolie. Gör några hål i plasten.

4. Duscha minst två gånger om dagen. Ta av foliet och ställ skotten ljust när de börjat spira.

Källa: ”Groddar, skott och mikrogrönt”.


5 vanliga groddar

+Alfalfafrön. De tunna groddarna gör sig bäst råa. Strö över mackan, soppa eller salladen.

+Bovete. Bara på något dygn växer små svansar ut. Sitt namn till trots är bovete en ört och inte släkt med vete. Passar i smoothie, gröt eller som bas i vegobiffar.

+Gula och gröna ärtor. Som groddar blir de en mer lättsmält ingrediens i ärtsoppa. Passar också i biffar, falafel, soppa eller gryta.

+Linser. Röda, gröna eller svarta fungerar lika bra. Tänk på att de ökar i volym. En deciliter förvandlas efter tre–fyra dagar till åtta deciliter. Passar i grytor, soppor, wok eller att mixa till biffar.

+Mungbönor. De böngroddar som säljs i butik är just mungbönsgroddar. Går att blanda ned i sallad eller fräsa i en wok.

Källa: ”Groddar, skott och mikrogrönt”.


Lina Wallentinson

Ålder: 47 år.

Familj: Man, tre barn, två katter och fyra höns.

Bor: Bromma, väster om Stockholm.

Gör: Kostekonom, journalist med lång erfarenhet som matskribent. Författare till boken ”Groddar, skott och mikrogrönt” (Bonnier Fakta, 2016).

Aktuell med: Nya boken ”Baka med bönor” (Bonnier Fakta, 2019).

Favoritgrodd och recept: ”Mungbönor är lättgroddade och snabba. Finfina att bara steka kort med chiliflakes och en skvätt soja."

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!