Enligt försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow (S) innebär de samlade förslagen den största militära upprustningen sedan 1940-talet.

Tonvikten ligger på armén.

Arméns krigsorganisation föreslås bestå av tre mekaniserade brigader. En ska vara tränad för krigföring i Norrland och kunna skickas till Finland som stöd vid krigsfara eller krig.

Artikelbild

| Fler värnpliktiga behövs. Arkivbild.

Därutöver ska en lättare motoriserad brigad försvara Stockholmsområdet.

Fyra brigader är en förutsättning för att skapa handlingsfrihet, enligt försvarsberedningen. En brigad består av cirka 5 000 man.

Fler värnpliktiga

I dag finns två, varav bara en är samtränad. Den nya tredje mekaniserade brigaden får sin bas i Revingehed i Skåne

Försvarsberedningen föreslår också en förstärkt mekaniserad bataljon på Gotland.

Det totala antalet befattningar i krigsorganisationen bedöms behöva öka från dagens 60 000 personer till 90 000 inklusive hemvärn och civilanställda.

Det kräver att antalet värnpliktiga ökar från 4 000 till 8 000 från 2024.

En rad orter runt om i landet kommer, om förslagen bli verklighet, märka av en ökad försvarsverksamhet.

Hopp på orter

Regementet i Arvidsjaur föreslås bli återupprättat.

I likhet med många grannkommuner tappar vi befolkning. Det här skulle betyda att vi får fler medborgare och förhoppningsvis större skatteunderlag, säger kommunalrådet Sara Lundberg (S).

Även Göteborg föreslås få tillbaka ett regemente.

Därutöver vill försvarsberedningen inrätta två nya regementen för utbildning av territoriella förband. Falun, Härnösand, Sollefteå och Östersund har visat intresse för dem.

Luftstridsskolan i Uppsala föreslås ombildas till en flygflottilj och artilleriutbildning ska enligt förslaget etableras i Kristinehamn/Villingsberg.

"En samhällsreform"

Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow beskriver allt som föreslås för totalförsvaret i sin helhet som en "samhällsreform".

Beredningen vill se en rad satsningar på vapensystem och annan materiel. Till exempel vill den att alla stridsfordon och stridsvagnar uppgraderas, att ytterligare artillerisystem anskaffas och att nya moderna luftvärnsrobotsystem tillförs.

Målet med upprustningen är att Sverige ska kunna klara sig på egen hand under tre månader vid en kris med krigshandlingar på svensk mark.

Målet kan nås

Dagens krigsorganisation är inte utformad för kunna möta ett väpnat angrepp, säger Björn von Sydow.

Om allt genomförs i rapporten kommer målet att vara nått i slutet av 2020-talet, enligt honom.

Men det kräver en rejäl höjning av försvarsbudgeten från dagens 54 miljarder till 84 miljarder kronor från 2025.

Regeringen och S vill inte binda sig för en försvarsbudget på 84 miljarder. Därför har de fyra borgerliga partierna inte velat skriva under rapporten. De stödjer dock den föreslagna försvarssatsningen.

Förhandlingar väntar

Försvarsberedningens rapport är ett underlag för regering försvarsproposition för åren 2021–2025. Den läggs nästa år och kommer att kräva förhandlingar mellan partierna. Frågan blir då var pengarna ska tas ifrån.

Jag tänker inte på något vis ta över någon finansministers roll, men om jag säger så här: Vi är beredda att tillföra ordentliga resurser till försvaret, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till TT.