Betyg morot för högpresterande elever

Sedan betyg infördes i årskurs 6 har det blivit lättare för lärarna att upptäcka elever som behöver stöttning. Men det finns inget som tyder på att fler elever får extra stöd.

Skolverkets utvärdering visar också att betygen ökat stressen bland eleverna.

10 januari 2017 10:23

Betyg för sjätteklassare infördes hösten 2012 och Skolverket har nu, fyra år senare, utvärderat reformen. Myndigheten ser både positiva och negativa effekter.

Till det positiva hör att 46 procent av lärarna anser att betygen gjort det lättare att upptäcka elever i behov av stöd. Det negativa: Varken enkätsvar eller annan statistik pekar på att reformen lett till att fler elever de facto får stöd. När lärarna får svara på en direkt fråga om detta uppger cirka 30 procent att fler får stöd - men majoriteten svarar att det inte skett någon förändring.

Ökad motivation

Det är framför allt de lärare som tidigare inte satt betyg som anser att reformen gjort det lättare att upptäcka elever med stödbehov. Samtidigt uppger nio av tio att de hade kompetens att upptäcka stödbehov redan innan betygen infördes.

Utvärderingen visar också att betygen tycks skapa motivation. Åtta av tio elever uppger att de arbetar hårdare efter det att betygen i sjätte klass infördes. Men lärarnas bild är att betygen mer gynnar de högpresterande eleverna än de lågpresterande.

Mer stress

Drygt hälften av lärarna tycker att de högpresterande elevernas kunskapsutveckling är högre efter betygens införande, medan motsvarande siffra för lågpresterande elever är endast 25 procent. Och tolv procent av lärarna svarar att de lågpresterande elevernas kunskapsutveckling blivit lägre. Flera lärare kommenterar att de elever som har svårt att nå målen riskerar att tappa motivationen eller ge upp.

Betygen verkar också skapa stress. Närmare åtta av tio lärare uppger att eleverna är mer stressade efter betygens införande. Och de är inte mindre stressade på högstadiet, jämfört med elever som fått betyg från och med årskurs 8. "Det finns alltså inget i denna utvärdering som tyder på att betygsstressen i de högre årskurserna kan dämpas genom att eleverna vänjs vid betyg från en tidigare ålder", skriver Skolverket.

Om utvärderingen

Skolverkets utvärdering bygger på enkäter med omkring 2 000 lärare, knappt 500 rektorer samt cirka 400 skolhuvudmän – kommuner och ansvariga för friskolor. Svarsfrekvensen var cirka 80 procent.
Enkäten gjordes våren 2016.
Även data från studien ”Attityder till skolan”, samt intervjuer, forskning och statistik har varit underlag i utvärderingen.
Källa: Skolverket

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!