Bakslag i Moskva blir Merkels huvudvärk

Ryssland lyckades inte få Libyens stridande sidor att enas om villkoren för vapenvila. Bakslaget försvårar arbetet för Angela Merkel, som lovat en hålla i en fredskonferens om det kaotiska Libyen snart.

14 januari 2020 10:34

Krigsherren Khalifa Haftar har lämnat de Libyen-överläggningar som ryska regeringen arrangerat i Moskva utan att skriva under det föreslagna avtalet om vapenvila, meddelar Ryssland.

De två konkurrerande styrena i Libyen, som leds av Haftar respektive Fayez al-Sarraj, har förhandlat under överinseende av ryska och turkiska representanter. Det rapporteras om framsteg, men samtidigt har förhandlingarna varit indirekta – parterna har inte velat träffas öga mot öga.

Brutet eldupphör

Tanken var att en vapenvila skulle formaliseras efter samtalen, men så blir det alltså inte. al-Sarraj, ledare för Libyens FN-erkända styre GNA, skrev dock under i måndags.

Vi fortsätter våra ansträngningar på samma spår, eftersom inget definitivt resultat har uppnåtts, säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov enligt nyhetsbyrån Interfax.

Ett eldupphör trädde i kraft redan den gångna helgen, efter påtryckningar från Rysslands och Turkiets presidenter, Vladimir Putin respektive Recep Tayyip Erdogan. Men det kommer uppgifter om att båda sidor har brutit mot det.

Mer neutralt?

Ryssland och Turkiet vill agera fredsmäklare på flera håll runt Medelhavet, men även stora EU-länder som Tyskland och Italien är engagerade i Libyen-frågan, inte minst på grund av att det kaotiska afrikanska landet utgör bas för storskalig människosmuggling till EU.

När Tysklands förbundskansler Angela Merkel häromdagen träffade Putin lovade hon att i Berlin senare i januari arrangera ett stort fredsmöte om Libyen.

Frågan är hur hon ska lyckas där Putin och Erdogan misslyckats. Men kanske kan Berlin framstå som mer neutralt än Moskva och Ankara. Militärt står Turkiet bakom al-Sarraj. Ryssland har enligt nyhetsbyrån Reuters skickat militär personal, dock inte från det reguljära försvaret, som strider på Haftars sida.

Fakta: Kaoset i Libyen

Libyen styrdes i drygt 40 år av den hårdföre Muammar Gaddafi, som blev diktator efter att ha tagit makten i en kupp 1969. Under arabiska våren 2011 utbröt protester som snabbt utvecklades till ett fullskaligt inbördeskrig. Regimen föll ihop under hösten då även Gaddafi dödades i samband med att han greps.

Därefter har mer eller mindre kaos rått i Libyen. Väpnade miliser slåss mot varandra och kontrollerar olika delar. Terrorgruppen IS har en stark närvaro i landet, och våldet och vapnen har spridit sig till flera grannländer.

Efter en maktkamp 2014 bildades två regeringar. I Tripoli, huvudstaden i den västra änden av landets Medelhavskust, finns en internationellt erkänd enhetsregering, kallad GNA.

Tobruk, en kuststad i öst, är säte för en annan regering som stöds av krigsherren Khalifa Haftars styrkor LNA. Tobrukstyret har också stöd från bland andra Saudiarabien, Förenade arabemiraten och grannlandet Egypten.

Parallellt med det instabila läget har Libyen också blivit en knutpunkt för smuggling av migranter och flyktingar till Europa, inte minst från afrikanska länder söder om Sahara.

Källor: Landguiden (UI) med flera

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!