Tankar inför helgen Fjärde söndagen i trefaldighet.

Tema: ”Att inte döma”

I söndagens text försöker några skriftlärde och fariséer locka Jesus i en fälla. Man för fram en kvinna som begått äktenskapsbrott, ett straff som enligt Mose lag ledde till stening.

Fällan som gillrats bestod i att antingen skulle Jesus säga att kvinnan skulle släppas fri och då kunde man säga att Jesus ställde sig över lagen, fundamentet i judisk tro eller så kunde Jesus säga att hon skulle stenas. Den rätten hade han inte, en domstol skulle finna henne skyldig och döma henne. Valet stod, enligt fariséerna och de skriftlärde; skulle Jesus välja omoral eller överträda sina befogenheter?

Jesus hade kunnat slingra sig och fråga efter den andre, för i 3 Mosebok 20 kap, vers 10 står det: ”Om en man begår äktenskapsbrott med en annan mans hustru, skall både äktenskapsbrytaren och äktenskapsbryterskan straffas med döden”.

De hade bara visat honom den ene, var fanns den andre?

Men Jesus ser allt som ofta igenom dem som vill pröva honom, ser illviljan och det onda uppsåtet.

I ställer vänder han på resonemanget; han uppmanar dem att ”den av er som är utan synd skall kasta första stenen på henne”.

Det blev alldeles tyst, en efter en släppte de ner sina stenar och gick därifrån, de äldsta först.

För vem av oss är utan synd? Vem är så felfri att han eller hon får döma sin medmänniska? Alla bär vi på både fel och förtjänster, alla har vi våra brister, det är det som gör oss mänskliga.

Jesus säger åt kvinnan: ”Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer”.

I himmelriket vänds perspektiven, vi ges en andra chans, i himmelriket är det aldrig kört.

Söndagens tema är viktigt, vi är snar att döma varandra, vi tycker oss ha en måttstock som är giltig för alla, vi tar oss rätten att döma varandra.

Att leva i söndagens tema är att vidga perspektiven, att se med den andres blick och framför allt; att inse att det kunde vara jag.

En biskop ville besöka alla fångarna i ett fängelse. Det tog sin tid men till slut var det klart.

”Här jag nu träffat alla fångarna” sa biskopen. ”Alla utom en, han är för farlig, vi kan inte riskera ert liv”

Biskopen stod på sig och när han kom in i cellen sa han till den farliga fången:

”Min broder, det hade kunnat vara tvärt om”.

Biskopen dömde inte.

Kyrkoherde Arjeplogs och Arvidsjaurs pastorat