Du ser en vit duva vid ditt fönster

Var är du och var är duvan, allt är ett mönster

Som glöder i huvudet

Och tankar som snurrar i det

Vad betyder det för dig

En underlig känsla i sig

En tavla med en stark färgskala

Du vill komma ur denna dvala

Ett ord kan göra dig berörd

Ett krav som kan göra dig förstörd

Samhällsnorm

som fångar dig i en fast form.

Det finns en orolig själsfrände

Men du försöker uthärda med detta elände

Ordet kan fångas med skriftens förtrollning

Konsekvenser som inte har en förklaring.

Sanningen är verkligen formbar

För bilden är inte självklar.

Ordet kan göra dig färdig med det förflutna

Kraven kan bli brutna.

Men åter till fönstret

Duvan har flugit iväg och kvar är du med molnet.