Logga in

Bengt Larsson

Redaktören har ordet

Kommenterar och beskriver nyhetsproduktionen varvat med personliga reflektioner.

Svårt att rätta andra

 

Sociala medier växer och har blivit ett viktigt inslag i Piteå-Tidningens redaktionella arbete. Givetvis vill vi vara där de som är intresserade av vår journalistik finns. Vi använder exempelvis Facebook för att väcka intresse för vårt material, att skapa debatt och förhoppningsvis locka till merläsning i våra kanaler.

Det är inga konstigheter och med våra drygt 11 000 följare på Facebook, 1 500 på Instagram och närmare 2 000 på Twitter når vi läsare som annars inte skulle läst oss. Undefär 3-4 procent av vår trafik på sajten kommer från sociala medier och runt tio procent av trafiken på vår mobilsajt.

Men sociala medier har framförallt blivit en viktig källa till information att göra journalistik på. Självklart följer vi flödena och nappar på det som verkar intressant.

Baksidan av flödet på sociala medier är att innehållet inte alltid stämmer. Det är inte bara en gång det seglat upp beskrivningar av allvarliga händelser som vid kontroll inte visade sig sanna eller överhuvudtaget inträffat.

Vi har försökt verka fram ett sätt att hantera problemet redaktionellt men inte hittat annat än att tiga om det är bäst. Om vi skulle börja dementera osanna nyheter på sociala medier hamnar vi i en svår situation. Jag ser problemet med att människor går omkring och tror saker som inte stämmer och ser också att det ligger under vårt uppdrag att göra en insats där. Men samtidigt får vi i ett sådant läge inte missa någonting – det vill säga det PT inte dementerar eller beskriver en annan bild av blir då ännu mer "sann".

Så länge får ni helt enkelt lita på att stora, allvarliga händelsenyheter i Piteå som Piteå-Tidningen inte skrivit om helt enkelt inte har inträffat.

Du och din arbetsplats

Du har säkert sett vår digitala redaktör Elin Johansens uppmaning på pt.se. Skicka in en bild på dig själv på din arbetsplats.

Jag tror detta lilla projekt kan bli väldigt bra. Det säger jag utan att riktigt veta var det tar vägen. Men tanken är att samla många bilder på er läsare i den mest vardagliga av alla situationer - på jobbet. Vardagligt för oss som har jobb.

Vi kommer att publicera bilderna här på pt.se allt efter de kommer in och till sist bör vi ha skapat en stillbildsdokumentär om arbetslivet i vårt spridningsområde.

Så ta en selfie eller be någon plåta dig där du sitter eller står, skicka bilden till oss och bifoga en liten beskrivning. Enklast gör du det genom att mejla bilden och texten till elin.johansen@pt.se. Du kan också använda formuläret du hittar här: länk. Eller skicka den som mms till 72 018. Meddelandet måste inledas med PT Bild där mellanslaget är viktigt. Skulle du ångra dig är det bara att höra av sig så avpublicerar vi bilden.

PS. Bilden här ovan föreställer mig själv vid min arbetsplats när jag sitter och skriver detta inlägg.

 

Det är ju tvärtom

Det ramlade in en insändare med ett innehåll som är alltför bekant. Nämligen att Piteå-Tidningens redaktion "aldrig" berättar när bra saker inträffar och "alltid" hugger när det handlar om elände.

Det är givetvis inte sant även om jag kan förstå att den känslan finns. Nyheter är till sin natur ofta tråkiga. Jag gillar heller inte tråkiga nyheter men försöker skilja på att det är händelsen i sig som är tråkig och inte att den berättas.

Så här lyder insändaren:

Replik på reportage om fulla förskolor i centrala Piteå. Så är fallet även inom Öjebyns rektorsområde (och måhända även andra rektorsområden inom kommunen?). Anser att belysningsvinkeln var väldigt snäv då endast stan samt Bergsviken omnämndes som områden som har platsbrist = positivt! Nä, skrivs det någonsin om Öjebyn i Piteå-Tidningen är det oftast med negativa glasögon vilket är en orättvis och felaktig vinkling. Detta spär dessutom på bilden av att områden är antingen positiva eller negativa, bra/dåliga platser att bo på. Till exempel har jag endast läst negativa saker om Solanderskolan, som om några som helst anständiga argument får råda skall vara kvar! Men aldrig om positiva duktiga elever som presterar bra, deltar i tävlingar eller engagerar sig i olika frågor till exempel. Sedan visar statistik över betyg inte hur många av de deltagande som är nyanlända svenskar (vilka är en berikande tillgång som vidgar våra priviligierade barns ögon). Vi som bor/jobbar i Öjebyn har putsat glasögonen och trivs med vår "by". Synd bara att fler inte kan få dela den erfarenheten via er tidning. NYANSERING stavas glosan till er som skriver.

/Öjebybo samt pedagog

 

Jag kände inte igen bilden insändarskribenten beskriver och sökte på Solanderskolan i vårt arkiv på pt.se (ni kan testa själv). Så här lyder de tio senaste rubrikerna i Piteå-Tidningen som handlar om Solanderskolan:

Bättre resultat för Piteås elever (23 januari. I texten lyfts Solanderskolans insatser och positiva resultat fram).

Barn hjälper barn genom lingonsylt (17 december. Texten beskriver solanderskolans arbete för Lilla Hjärtat).

Hurtiga öjebylever vann (11 december. Solanderskolans elever bäst i pitebygden i en rikstäckande motionskampanj).

Uppskattade jullunch på Solanderskolan (3 december. Ett reportage om Solanderskolans elever som gjorde en minnesvärd jullunch).

Hundratals rimmade dikter (30 november. Ett reportage från en bildlektion på Solanderskolan inför en utställning i biblioteket).

Eleverna höjde sitt resultat (30 november. Texten beskriver hur handlingsplanen att höja betygen vid Solanderskolan gett effekt).

Flytt av Solanderskolan skjuts framåt ( 27 november. Artikel som beskriver barn- och utbildningsnämndens sammanträde och beslut).

Återvinning viktigt på Solanderskolan (20 november. Ett reportage om hur skolan reformerat sophanteringen och blev först i kommunen med långtgående återvinning).

Vill riva upp skolnedläggningsbeslut (18 november. Texten beskriver Sverigedemokraternas förslag att behålla Solanderskolan).

Inbrott på Solanderskolan (6 november. En notis om att någon krossat en ruta och stulit pengar ur lokalerna).

Den som orkat läsa hit noterar att nio av de tio senaste artiklarna om Solanderskolan varit positiva och i huvudsak beskrivit hur bra skolan och eleverna jobbat och i många ärenden varit (och är) kommunens spjutspets.

Hur kan då bilden av Solanderskolan, eller snarare vår beskrivning av Solanderskolan, i en del läsares ögon vara så annorlunda? Min egna och helt ovetenskapliga tolkning är att de tråkiga sakerna etsar sig fast i medvetandet. Minnena från det uppmärksammade misshandelfallet eller vår redovisning av de tidigare, sämre betygresultaten ligger kvar där orubbligt trots att vi både då och nu varvat negativt med positivt.

Vad tror du?

Räkna med fler tårtattacker

Rubriken är något vässad. Kanske till och med hårdvinklad. Jag ber om ursäkt för det. Men Piteå-Tidningen firar 100-årsjubileum i år och ni som inte noterat det kommer garanterat att göra det framöver. Kanske i form av ett litet tårtkalas.

I dag stod Piteå-Tidningens annonsavdelning i Gallerian och bjöd på tårta. Olof Berggren (bilden) och hans kollegor mötte en hel del fikasugna stadsflanörer. Ni som missade dagens tårtbjudning får fler tillfällen.

Vår idé är att fira dessa 100 år under hela 2015. Vi började med en bilaga och jubileumsfilmer i början av året, kryddade med öppet hus och ett par bjudningar och på den resan är det. Ni har säkert noterat att vi ska göra 100 sidor om PT och bygden i tidningen och på webben under året. Vi överraskar med tårta, ska hyra ett tåg, har flera planerade event och laddar PTps fullt med riktigt bra erbjudanden för våra prenumeranter.

Så håll ögonen öppna. Snart kommer en tårtattack nära dig.

 

Kort är väldigt gott

Se på bilden här ovan. I adressfältet står http://www.pt.se/nyheter. Det känns stort. Ni har säkert noterat att vi är på väg att byta webbadress. Från det otympliga pitea-tidningen.se till det väldigt snärtiga pt.se.

Det har varit en lång väg. Redan när Piteå-Tidningen började sin satsning på nätet på 90-talet har jakten på adressen pt pågått. Hela tiden har det strandat i ett regelverk om landskoder. pt betyder Portugal och av den anledningen inte tillåten som .se-adress.

Jag fick en sammanställning av tidningschefen häromdagen. Under dessa år har vi registrerat 28 olika domännamn i ett försök att mildra den negativa effekten av ett långt och krångligt pitea-tidningen.se. Vi äger pite-tidning.se, pite-tidningen.se, pitetidningen.se, pitetidning.se, piteatidningen.se. Allt för att våra besökare ska komma rätt även vid smärre felstavningar.

Vi äger också pt24.se och 24pt.se där tanken var att vi skulle markera att vi levererar nyheter dygnet runt och samtidigt få ett kortare domännamn.

Men det blev aldrig verklighet och enda anledningen var att vi heter Piteå-Tidningen och i folkmun kortformen PT. 

Så när regelverket runt landskoder ändrades och pt.se blev till salu slog vi till. Nu är det PT som gäller på nätet. Det känns väldigt, väldigt bra. Kanske överdriver vi betydelsen av ett domännamn men det är mycket smidigare att bokstavera bengt.larsson@pt.se istället för bengt.larsson@pitea-tidningen.se när jag muntligt ska leverera epostadressen.

Eller hur mycket tid vinner inte vår läsekrets som numera bara behöver skriva m.pt.se i sin mobilwebbläsare för att komma till oss. pt.se är faktiskt länets kortaste domännamn för ett medieföretag.

Vi har inte dragit igång marknadsföringen av pt.se fullt ut. Adressen fungerar både till webbsajten och mobilsajten och som epost till samtliga anställdas förnamn.efternamn@pt.se. Men det pågår en del hackning för att få igång gemensamma postlådor som redaktionen@pt.se eller annonser@pt.se. När det är klart gör vi det officiella bytet. Givetvis kommer de gamla adresserna att fungera under en övergångsperiod.

Wohoo. 

Men du då!

Det kommer nästan alltid när vi publicerar kontroversiella saker, avslöjanden eller pekar på missförhållanden. Någon som kommer fram och försöker misstänkliggöra Piteå-Tidningen. "Jag har blivit felciterad". "Saker är tagna ur sitt sammanhang". "Artikeln är vinklad".

Jag har hört dem alla och syftet är förstås att flytta fokus från det egna ansvaret och lägga skulden på budbäraren. Lika tydligt som det desperata "men du då" när argumenten sinar.

Därmed inte sagt att Piteå-Tidningens redaktion är felfri. Absolut inte. Det händer att vi citerar fel, stavar fel, missar någon viktigt fråga, missar viktig fakta. Men när det sker rättar vi alltid. Och det viktigaste av allt - vi gör aldrig fel medvetet. Att vi skulle ha någon slags dold agenda att sänka folk. Vårt uppdrag och vår trovärdighet är för viktig för det.

Det är också ganska vanligt att personer som i någon mån "drabbats" av en för dem negativ publicering försöker peka på mindre felaktigheter i artikeln för att med det som argument attackera kärnan i händelsen/berättelsen. "Om inte ens reportern kan stava mitt namn rätt hur ska man du kunna lita på att ..."

Senast ut är gymnasiechefen i Piteå som i ett massutskick till personalen ger sin bild av cancerutredningen på Strömbackaskolan med anledning av Piteå-Tidningens pågående artikelserie. Där kommer också en attack mot budbäraren. Jag citerar:

"Men man måste också ha klart för sig att PT har sin agenda, bygger sin dramaturgi. I många delar kan jag tycka att journalisten gjort ett bra grävande arbete, men som alltid väljer ju media att plocka fram det som gynnar deras ansats och lämnar annat därhän. Media sysslar inte med vetenskap."

Det är ju rätt snyggt sagt. Men jag kanske läser det som fan läser bibeln. Självklart har vi en agenda och bygger dramaturgi. Vi levererar en sanning (agendan) och gör det lättförståeligt och intressant (dramaturgin). Det jag citerade ger mer en känsla av att vi har en dold, mörkare agenda och använder dramaturgin försåtligt. Och vad är problemet med att redovisa det viktiga och skippa snömoset som ju är vår ansats? Och vi sysslar inte med vetenskap, alltså inte mycket att lita på?

Du som orkat läsa ända hit tänker kanske att nu levererar redaktören en "men du då!" tillbaka. Så är det och jag har noga övervägt vad som är bättre för sakfrågan. Att låta gymnasiechefen så ett frö av tvivel runt vår artikelserie eller ta debatten och riskera att flytta fokus från det riktigt viktiga i det här sammanhanget – frågorna runt Strömbackaskolan och cancern. Ni vet vad valet blev.

Här är sista avsnittet i vår artikelserie. Läs det och tänk på att vi inte har några andra intentioner än att ge en så sann bild som möjligt av Strömbackaskolan och cancern.

Allting annat vore ett svek mot alla som berörs i denna mycket viktiga fråga.

Bengt Larsson Chefredaktör, ansvarig utgivare
Bor: Hortlax
Bakgrund: Journalist hela yrkeslivet. Redaktionell ledare på Piteå-Tidningen sedan 2000.
Vid sidan av jobbet: seglar när isen är väck, håller mig inomhus under kalla årstiden
Brinner för: Den lokala oberoende journalistiken och jakten på sanningen.
Kontakt, mejl: bengt.larsson@pt.se
Tel: 0911-645 92 Mobil: 070-226 88 18


 Vill du ställa frågor till Bengt Larsson hittar du chatten Fråga redaktören här. Givetvis kan du också kommentera blogginläggen och ställa frågor här på bloggen.

  • Senaste blogginläggen

Bloggar

Annons