Logga in
Logga ut

Per Sandberg

Pers Inlägg

Presenterar nyheter, åsikter och andra inlägg om fotbollen i södra Norrbotten.

En dansande brasilianska

Piteå En lagkapten ut i tårar. En brasilianska in med dansande fötter och vidgad blick. Piteå kan inte vinna varje match så här, men det gav en fin start på säsongens hittills viktigaste vecka.

När Ellen Löfqvist kliver in vet du några saker utifrån flera säsongers praktiserad sannolikhetslära:
Hon kommer förmodligen vinna bollen.
Motståndaren kommer förmodligen att få ont.
Men särskilt oschysst lär det inte vara (ett gult kort på 22 matcher ifjol).
När lagkaptenen själv ligger med foten i högläge, skriker ut sin smärta och vattnet på kinderna inte bara tycks komma strilandes från himlen - ja då vet du en sak.
Det här är något ovanligt och det är allt annat än bra.

Piteå mötte ett lag som som vanligt kastade om i sin laguppställning.
PIF svar: att göra samma sak.
Hej då 3-4-3 - in med en mindre omformad men viktigt justerad 3-5-2.
Piteå behöver få Julia Karlernäs mer delaktig i spelet och uttnyttja hennes egenskaper ännu mer än vad som varit fallet i vår.
Det fysiska duellspelet i andravågen. Konsten att läsa lägena rätt och snabbt sätta press på motståndare i tidsnöd. Skickligheten att hitta djupledsluckorna när anfallarna tryckt ner försvarslinjen. Möjligheten att kunna fördela boll lite högre upp.
Kvalitéer som gör att hon passar högre upp.
Därför var det rätt att skicka upp henne ett steg till en central position mellan mittfältet och de två anfallarna.
De första 22 minuterna var lyckade. Karlernäs hamnade i en fin yta svår att kontrollera för motståndarna och med större utrymmen fick hon lite fler bollkontakter och vann duellerna.
I en stegrande första fjärdedel av matchen började Piteå minut för minut i långsamt tempo bygga sig ett övertag.
Sedan en duell, en fot som landade snett och en Ellen Löfqvist i smärtor och vänsterdojan i högläge.
Om PIF är ett bättre lag i år än guldåret återstår att se. Men en sak är säker. Variablerna att luta sig mot är fler. Alternativen mindre begränsade. Möjligheten att göra byten utifrån vad PIF vill snarare än måste i ett givet läge är större.
Nu kunde Fernanda Da Silva ersätta Löfqvist och Karlernäs fick återta sin vanliga plats.
Det var ett påtvingat byte som visade på Piteås större bredd i år.
Det blev mycket lyckat.
Fernanda Da Silva fick spela där hon gör det helst och bäst. I en central offensiv roll med möjlighet till mycket boll vid fötterna har nyförvärvet både tekniken, de dansande fötterna, blicken och lugnet med boll. Med henne får PIF en spelare som inte är snabbast i sina aktioner, men som håller bollen inom laget och hittar medspelarna på ett bra sätt. Dessutom var brasilianskan föredömlig i sitt sätt att täcka bollen. Sannolikt fick hon flest frisparkar med sig av alla på planen.
Vid 1-0 spelade hon fram Madelen Janogy. Vid 2-0 spelade hon fram Madelen Janogy (efter en urstark brytning av Josefin Johansson).
Da Silva kommer inte spela VM.
Janogy ökade just sina chanser.
Med fyra mål (tre har motståndare varit sist på) hakar hon på i toppen av skytteligan trots en match mindre spelad.
Konkurrensen om forwardsplatserna i Sverige är mycket jämn och framförallt är det många spelare av samma klass, men med likte olika kvalitéer som gör upp om ett par platser utanför de självklara.

Efter 2-0 flyttade Kristianstad upp spelet. Laget blev långt och omställningsytorna för Piteå mycket bra.
Ett tillräckligt skickligt lag utnyttjar sådana möjligheter.
Piteå saknade rätt beslutsfattande för att klara det.
Istället en reducering och nervös avslutning på ett sätt som får beskrivas som onödigt.
Offensivt behöver PIF fortfarande bli bättre.
Försvarsmässigt var det mesta mycket bra.
Lena Blomkvist läste spelet ypperligt.
Faith Ikidi var Faith Ikidi.
Cajsa Andersson spred lugn.
Match 200 för PIF i den högsta serien var i slutändan ett viktigt steg i riktning mot att skaffa sig ett bra utgångsläge från våren in i hösten.
Fyra matcher på tolv dagar. En avklarad. Nu väntar två raka toppmöten borta: Rosengård och Vittsjö.
Det här ger Piteå stora möjligheter att ha ett bra utgångsläge inför VM-uppehållet.


Piteås herrar fick 2-2 borta mot engelska Ytterhogdal i den tidiga seriefinalen i division 2.
Ett klart godkänt resultat på pappret.
PIF saknade Tetteh Komey.
Gustav Rönnbäck Wallin satte 1-1 i matchen och inhoppande Gustav Nordh 2-2.
Precis som för damlaget handlar det under våren om att hänga med i toppen. Serien kommer förmodligen att avgöras under de sista omgångarna i höst. Bästa laget då vinner.
Det är många med i det racet. 20 omgångar återstår.

Infjärdens damer har fått en fin start i division 1 tre segrar av fyra möjliga. Cajsa Hedlund toppar seriens skytteliga med sju mål på fyra matcher. Hon nobbade Morön och Assi inför säsongen, men visst är Hedlund en spelare för Elitettan.
Nu blev det 4-2 borta mot Selånger.

 

Sex poängs skillnad

Piteå En poäng upp till serieledaren blev till sju på 45 minuter.

Piteå tappade 1-0 till 1-4 mot Friska Viljor.

I centrum och helt avgörande: det röda kort Andrea Kimpala drog på sig.

Jag har skrivit om honom en del tidigare. Yttern är en spelare som har mycket i sig. När han koncentrerar sig på att vara effektiv och hjälpa laget är han en spelare för division 1.

Kimpala började också mycket bra i dag. Han slog inlägget till målet, hade en härlig snurrfint, fina passningar och spelade så som han ska men inte alltid gör.

Sedan kom utvisningen. Kimpala fälldes och det gula kortet till Friska Viljors spelare var solklart. Med tanke på 1-0-ledningen och att matchen även börjat bra för honom personligen så borde Kimpala inte bli så förbannad som han nu blev, vilket ledde till en omdömeslös knuff av motståndarnen med båda händerna.

Alla domare hade inte dragit upp det röda kortet, men risken var uppenbar och nu blev det så.

Det påverkade matchen helt. PIF orkade i längden inte försvara sin ledning och jobba så mycket defensivt som det blev. 1-0 blev till 1-4 och istället för en poäng bakom serieledande Friska Viljor är Piteå nu sju. Det är skillnad.

FV har inget jättelag och jag är tveksam till om laget verkligen kommer vinna serien. Förmodligen inte. Många lag är med i jakten som kommer pågå hela hösten.

För övrigt lämnar Axel Uddström Piteå senare för studier i USA i höst.

 

Infjärdens damer torskade med 0-1 mot Härnösand. När Cajsa Hedlund inte gör mål ökar risken dramatiskt för att ISK ska förlora eller åtminstone inte vinna. Nu var det fler än Hedlund som missade, men ändå.

 

Storfors herrar vann divisiion 3-mötet med Holmsund med 3-2. Marcus Fahlgren-Hällström har, precis som tränaren Patrik Nilsson varnade om inför serien, varit mycket målfarlig. Två mål i dag och nio totalt.

 

Älvsbyns division 2-damer har som jag tidigare skrivit en mycket vass anfallsduo i Anna Berglund och Emelie Hjertberg. Intressant är att duon har stått för lagets samtliga tolv mål i serien så här långt. ÄIF har visserligen tretton mål, men ett är självmål.

Visar hur bra Piteå är

Piteå Madelen Janogy är på sin korta tid högst involverad i att Sverige vinner mot Chile i fotbolls-VM.

Det här är en ögonöppnare. Inte för oss som har följt Piteå IF detaljerat i damallsvenskan.

Men för övriga.

Det är faktiskt så här bra lagets spelare är.

Piteå IF har spelat strax över 200 matcher i damallsvenskan.

I en stor del mot bättre motstånd än vad vissa VM-nationer är. 

Att jämföra Chiles VM-lag mot det Tyresö med flera av världens bästa spelare som Piteå kryssade mot 2013 skulle inte vara rättvist. Varken för Piteå eller Tyresö.

I en match mellan Piteå och Chile, skulle PIF ha en jättechans att vinna. Så bra är laget.

Samma sak gäller mot nästa motståndare Thailand. Den drabbningen skulle Piteå vinna.

Marta, Veronica Boquete, Pernille Harder, Lieke Martens, Ramona Bachmann, Jennifer Hermoso och en massa andra. Piteå har ställts mot så många världsstjärnor under de här åren. Men laget har också och har haft sina.

En stor del av Piteås spelare skulle platsa i de flesta landslag i världen.

Ni minns väl när Melissa Tancredi, Brittany Timko, Kaylyn Kyle och Carmelina Moscato? De har alla lirat i Piteå utan att sätta några jätteavtryck. Ändå blev de senare bronsmedaljörer.

Piteås förra målvakt Lydia Williams är då som nu given etta i VM-laget Australien.

Piteås Faith Ikidi hade i Nigerias VM-elva i premiären sällskap av lagets då bästa spelare Fransisca Ordega, två säsonger i Piteå och Onome Ebi, en.

Stephanie Labbé, en tidigare publikfavorit i Piteå, stod för Kanada i deras första match.

Damallsvenskan har tappat gentemot de allra bästa ligorna och kommer fortsätta göra det. Men jämfört med många landslag i världen kan Piteå IF fortfarande stå sig mycket bra.

Ikidi utburen

Piteå Är det en sak som Piteå IF absolut inte vill under VM så är det skadade spelare.

Nu blev det så direkt. Faith Ikidi krockade med egna målvakten för andra gången i matchen mot Norge. Då reste hon sig inte och blev efter flera minuter utburen på bår. Blicken hos Ikidi var allt annat än lovande.

Det kan eventuellt vara en knäskada, hur allvarlig får vi invänta beskedet för att veta.

Piteå med och utan Ikidi är ett lag med olika slagstyrka och med rekordmånga matcher och CL-spel i höst behövs verkligen alla spelare. Inte minst en världsback som Faith Ikidi är.

Piteå har haft en del tunga skador i vår på Elin Bragnum, Ellen Löfqvist, Emelie Lövgren och Andrea Norheim. De är visserligen på väg, eller är redan tillbaka men vi får hoppas att det här inte blir ytterligare en skada på en av truppens viktigaste spelare. Då blir det svårt att hävda sig på alla fronter. 

En vidöppen toppstrid

Piteå Skellefteå-Piteå. Hur det slutade? 

1-1 såklart!

Det sker ju alltid. Eller nästan i alla fall.

Båda mötena 2017 slutade 1-1 och sedan dess har lagen inte möts i seriesammanhang.

Orättvist var resultatet inte heller.

Skellefteå började bäst. Tog kommandot om spelet och vann fler närkamper. FF sökte hela tiden bollar i djupet bakom Piteås ganska högt stående försvarslinje. Men där hade PIF full koll och var först på varenda en eller ställde offside.

Ett något skenbart övertag alltså.

1-0 kom på en riktig kanon som Richard Nordlund inte nådde. Däremot borde lagkamraterna ha varit bättre upp i pressen inför skottet.

Skellefteå är ett stabilt lag. Bra på att låsa motståndarna och ligga tätt kring bollen och krympa ytor i eget straffområde. Det gjorde att Piteå mest fick slå inlägg som gästerna tog bort eller som gick för långt.

Piteå skulle ha satsat mer på flacka hårdare bollar mot sina kvicka spelare istället för de högre varianter mot Skellefteås nickstarka mittbackar som det nu blev. Centralt lyckades Piteå inte tränga igenom. Där var det stängt.

PIF tog över matchen efter 25 minuter och hade bollinnehavet resten av matchen. Skellefteå kontrade och hade ett ribbskott efter hörna och ett skott tätt utanför sedan Richard Nordlund kommit snett ute.

Piteås målvakt visade annars sin fina spelförståelse och var först på en mängd längre bollar.

Andreas Grimstad fälldes och Tetteh Komey satte straffen med ett fåtal minuter kvar (90 minuter på matchklockan men det var skador och en vätskepaus som gjorde att några minuter var kvar).

Piteå är fortsatt med i toppstriden. Viktigt att Skellefteå inte sprang iväg med fem poäng. FF är stabila, en fördel i den här långa serien, men jag tror Piteå har en högre högstanivå.

Toppstriden är fortsatt vidöppen.

Hej då, hallen

Piteå Tejan Bah lämnade Piteå IF för ett par dagar sedan.

Det är rätt.

Bah ville själv av sociala skäl och för PIF var det bara att släppa honom.

Rent krasst är mittfältaren från Stockholm inte bättre än en rad lokala spelare.

När PIF tog hit honom hade jag en föreställning om att det defintivit var en spelare för startelvan, men det har han inte visat. I och med att Sia Jamehdar precis kommit in i truppen så hade Bahs speltid blivit ännu mindre.

Piteå möter Skellefteå borta torsdag.

Då ska jag vara på plats i sommarväremn och följa två av lagen som har potential att gå hela vägen och vinna serien.

PIF behöver som vanligt bli jämnare i sina prestationer. Det jag vill se är ett lag som visar upp samma typ av fin offensiv som i senaste matcherna men nu mot ett defensivt skickligare motstånd samtidigt som Piteå täpper till bakåt bättre än mot Timrå.

 

Piteå IF:s Johanna Antti har knäopererats igen. För henne handlar allt om att få kroppen fräsch igen och kunna träna på ordentligt.

Hon slet av korsbandet 2016 och spelade efter det bara två matcher för Assi 2017 när PIF därför något oväntat plockade henne. Ifjol hade Antti problem att platsa och det blev bara ett inhopp i damallsvenskan. Dessutom avslutade hon säsongen med en spricka i en tå, vilket höll henne borta ett par månader alldeles i slutet av året. Den här säsongen har det inte blivit någon speltid i damallsvenskan och nyligen gjorde hon alltså en meniskoperation. Antti beräknas vara tillbaka om runt en månad säger hon själv till Norrbottens Media.

 

För övrigt så kommer fotbollshallen att tas ned under onsdag kväll. 

Jag har svårt att se varför det ska vara nödvändigt. Kommunen har fattat beslutet. Piteå Summer Games har en nedplockning som önskemål eftersom hallen står på deras huvudarena. Men vad spelar det egentligen för roll om den är där under turneringen? Den är hög, lång och skymmer utsikten åt ett håll, men i jämförelse med slitaget att ta ner och sätta upp den istället för att ha den uppe i 1,5 år (till nästa juni inför Noliamässan) så borde det argumentet väga lätt.

PSG skulle bli en folkfest även med hallen uppe och jag har aldrig sett mer än 150 personer (max tillåtna i den) följa matcher på den planen under cupen.

 

Namn: Per Sandberg
Ålder: 35
Fotbollsbakgrund: Har spelat fotboll nästan hela livet. Har tvingats sluta på grund av skador.
Bästa fotbollsminne: Sverige-Paraguay på Olympiastadion i Berlin, 15/6 2006 samt Tyskland-Sverige på samma arena oktober 2012.
Uppdrag: Ska leverera nyheter, kommentarer och åsikter om lokal fotboll.
Mejl: per.sandberg@pt.se
Telefon: 0911-645 41, 070-2604123

  • Senaste blogginläggen

Bloggar

Annons