Logga in

Per Sandberg

Pers Inlägg

Presenterar nyheter, åsikter och andra inlägg om fotbollen i södra Norrbotten.

Att tackla motgångar

Piteå Från en poäng bakom, till sju på 45 minuter och tio på ytterligare 90.
Piteå IF:s position i division 2 är något helt annat nu än för bara 1,5 matcher sedan.
Då var laget i ledningen mot Friska Viljor hemma och just då bara en poäng bakom serieledaren.
Sedan drog Andrea Kimpala på sig en onödig utvisning. PIF förlorade matchen och var sex poäng bakom. Nu är det tio.
Piteå förlorade även derbyt mot IFK Luleå, 0-4, är pinsamma siffror.
Inför säsongen pratades det om serieseger. Faktum är att Piteå nu har fem lag framför sig och spelet är helt enkelt för dåligt.
För många mål släpps in. Mot IFK Luleå var det ett mycket passivt kollektivt försvarsagerande och klara misstag vid flera av målen.
PIF har släppt in 23 mål vilket är sämst av lagen som tänker kriga högst upp i toppen.
Fyra mål insläppta mot IFK Luleå, Friska Viljor och Timrå inom fyra omgångar är inte statistik som ljuger.
Martynas Medelinskas skulle vara alldeles för bra för den här serien sas det när han värvades. Hittills har han inte lyckats vara den stora härförare och trygga utgångspunkt det här laget uppenbarligen så stort behöver. De defensiva problemen är inte alls enbart kopplade till honom, men kraven på honom är extra höga.
Samtidigt är det tydligt hur offensiven är beroende av Tetteh Komey.
Av honom vet vi alltid vad som fås. Han har ett högt målsnitt på planen, men är tyvärr varje säsong borta lite för många matcher på grund av skador.
Utan honom på planen har PIF bara vunnit en match.
Mycket talar för att lagen i toppen även fortsättningsvis kommer att tappa poäng i relativt stor utsträckning. Det är Piteås enda chans. Just nu är laget inte tillräckligt bra. För många viker ner sig när det börjar gå emot. Det krävs hårt arbete rakt över och starkare skallar om PIF ska ha något med toppen att göra den här säsongen. Det är en och annan framgångslirare i laget just nu. Det gäller att kunna tackla motgångar också. Det avgör framgångarna.

Cajsa Hedlund och Evelina Hedlund.
Syskonen i Infjärden hade en lysande match mot Team TG 9-4. De satte samtliga nio målen varav Cajsa gjorde sex. Det är imponerande också med tanke på att motståndet ligger något över mitten av tabellen.
Cajsa Hedlund har fysiken; styrkan, löpkapaciteten, huvudspelet, tillslaget och framförallt viljan att slå sig in i elitfotbollen. Jag hoppas verkligen att hon hamnar där efter den här säsongen. Med två års hård träning i rätt miljö skulle hon kunna få ett jättelyft.
Hennes målsiffror i division 1 överstiger vad flera andra etablerade allsvenska spelare gjorde i samma ålder.

PIF-spelarens nya klubb

Piteå I söndags skrev jag att Elvis Mani lämnar Piteå IF.

Nu är klubben klar: Älvsby IF.

Han ansluter direkt till laget.

- Vi är väldigt glada för att Elvis kommer. En spetsspelare som kommer att betyda mycket för oss resten av serien. Vi är mycket nöjda, säger tränaren Johan ”Knoe” Jonsson. 

Aronsson unik

Piteå Ronja Aronsson till A-landslagets EM-kvaltrupp.

Hon blir den första lokala Piteåspelaren i ett A-landslag. Tidigare uttagna har ursprungligen kommit från andra håll. Aronsson är fostrad i Munksund/Skuthamn.

Senaste tiden har hon framförallt visat upp bra offensiva egenskaper. Med sitt lugn och finter på kanten har hon tagit sig förbi motståndarna till inlägg/inspel.

Utmaningen kommer att vara farten och positionsspelet internationellt. 

Efter år i U23-landslaget kommer nu chansen. Ingenting finns att förlora. Hon kommer slå ur underläge precis som Piteås andra uttagna spelare, Madelen Janogy, gjort. 

PIF:s enda väg uppåt

Piteå 12 matcher, 19 poäng. Plats 7.

Piteå är just nu långt från att försvara guldet och fyra poäng från medaljplats.

Det är också vad laget har förtjänat så här långt in i damallsvenskan.

En svag prestation och resultat hemma mot Örebro följdes av ett Piteå som allt mer gick att känna igen. Tron på seger. Farten, kombinationerna i anfallsspelet. Styrkan i duellerna. Målchanserna.

Piteå hittade vägen dit steg för steg med ökad kvalité mot Linköping till Göteborg och vidare till Eskilstuna.

Men mot Örebro var laget helt frankt inte tillräckligt bra för att vinna.

När lyftet såg ut att ha kommit trillade PIF tillbaka igen. Två steg fram, ett tillbaka.

Piteå koncentrerar sig aldrig på tabellen säger man, utan bara nästa match.

Tur det. Då slipper laget se att det blir oerhört svårt att försvara SM-guldet. Spel i Champions League nästa säsong eller en annan medalj än andraplatsen ger är inte heller borta, men det fick sig en knäck i matchen mot Örebro.

Piteå har helt enkelt varit för ojämnt den här säsongen. Framförallt har spelet suttit riktigt bra i för få matcher.

Varje säsong innehåller sina bleka, dåliga och hyfsade men inte tillräckliga insatser.

Men den här säsongen har det varit fler sådana än senaste åren.

Piteå, både som kollektiv och sett till enskilda spelare, når inte upp i sin högsta nivå eller nära den lika ofta som tidigare.

En anledning är motståndet. Fler lag är nu taktiskt skickligaere. PIF har inte den fördelen på samma sätt som tidigare.

I matcherna mot Örebro är det motståndarna som har varit tajta, solida, och utnyttjat motståndarnas svagheter. Nykomlingen imponerar stort på det sättet och har läst PIF. Laget låser Piteås möjlighet att få fart i anfallsspelet och vet precis var bollarna bakom Piteås backar ska läggas och hur det ska spelas mot vilka spelare i Piteås lag. Örebro gör det riktigt bra.

Piteå då?

Försvarsspelet har suttit bra i de fyra senaste matcherna. Anfallsspelet till och från. PIF har blivit mållöst i sex av tolv matcher totalt sett. Naturligtvis inget fint facit för en mästare. 

Löpningar i ytterzonerna, möjligheten för de offensiva spelarna att komma rättvända med fart och ligga nära varandra för att kombinera blir även forrtsättningsvis viktigt.

Piteå kommer självklart inte att åka ur serien. Det är klart sedan länge. Men om det inte ska bli en placering i mittenskvalpet krävs helst segrar mot Vittsjö och Eskilstuna kommande veckan.

Vid dubbla förluster är Champions League i ännu större fokus inför hösten. Men med bra resultat i veckan är en medalj högst möjlig ändå, oavsett gäller det att prestera bättre offensiv fotboll än mot Örebro. Det är dit vägen till bra resultat går. Defensiven var trots allt godkänd, trots ett par stora misstag.

 

Piteås herrar smyger med i division 2-toppen. Det kan vara bra. Nu slipper laget den press som blev allt för betungande i slutet av förra säsongen. Då klarade spelarna inte av den för många nya situationen.

Piteå har defintivit kapaciteten för att komma tvåa eller till och med vinna serien. Laget har en mycket intressant avslutning på serien med IFK Luleå, Friska Viljor och Skellefteå i de tre sista omgångarna. Då kan mycket hända.

Målvakten Anton Norén har blivit utlånad till Bergnäset. James Burgin sticker nu till Swansea och är eventuellt tillbaka i ett kval i höst.

Elvis Mani har inte platsat och lämnar också, oklart för vilket lag.

 

 

Lindbloms nya uppdrag

Piteå Han hann knappt sluta i Piteå IF så skaffade Björn Lindblom ett nytt uppdrag.

Den här gången inte som spelare, utan tillbaka som tränare.

Lindblom kommer att arbeta med spelarutveckling i herrlaget.

Det kommer säkert att passa honom alldeles ypperligt.

Det är viktigt att tidigare spelare fortsätter att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper.

 

Mer med Piteåkoppling.

Målvakten Richard Nordlund funderar på att flytta till Göteborg efter den här säsongen. Den 34-årige målvakten har snart gjort tio säsonger i Piteå. Blir det här den sista?

 

Mycket talar för Lillpite

Piteå En mycket intensiv lokal fotbollsonsdag är över.

Många matcher i kväll. Vi slänger oss över det.

Själv såg jag Hemmingsmark-Lillpite, 1-3), ikväll.

Hur bra är egentligen Lillpite?

Svaret är mycket bra - i lagets bästa stunder.

LIF har starka lagdelar rakt igenom.

Dimitri Sandström är en pålitlig division 4-målvakt.

Kapten Robert Lundström är år efter år en av seriens allra bästa mittbackar. Med sin snabbhet och tajming i brytningarna räddar han mycket. Kollega Olle Öhlund är ett något underskattat komplement.

På mittfältet vinner terriern Victor Wiklund ständigt närkamper och suger åt sig andrabollar.

Men det är ändå offensiven som är starkast. Lillpite skapar alltid chanser för att göra åtminstone tre mål per match.

Joel Edström syns inte mer i det öppna spelet i division 4 än han gjorde i division 2, men i boxen är han riktigt vass. Jonatan Wennstig har ett skott som alltid har hållit för divisioner högre upp än vad något lag i den här kommunen för tillfället spelar i. Erik Hansson och Andreas Olofsson är också pålitliga målskyttar.

Just nu är Lillpite utan tvekan kandidaten att slå för övriga och då tänker jag främst på Infjärden.

16 augusti möts lagen. Då måste ISK vinna om laget ska kunna vinna serien. Jag har svårt att se något annat just nu.

Hemmingsmark svarade för en bra insats. Framförallt backlinjen med kloke lagkaptenen Andreas Wikström i spetsen. Yttern Zinullah Khaliqi löper alltid massor och ödmjukt för laget. Inte bara offensivt. En spelare som är riktigt jobbig att möta.

 

I damtvåan noterar vi att Anna Berglund gjorde två mål för Älvsbyn. Ingen skräll där.

Det noterbara är att även Johanna Björk satte en boll i 3-2-segern mot Assi 2. Det tog elva omgångar in i serien innan någon annan än Anna Berglund och Emelie Hjertberg gjorde mål för ÄIF.

Namn: Per Sandberg
Ålder: 35
Fotbollsbakgrund: Har spelat fotboll nästan hela livet. Har tvingats sluta på grund av skador.
Bästa fotbollsminne: Sverige-Paraguay på Olympiastadion i Berlin, 15/6 2006 samt Tyskland-Sverige på samma arena oktober 2012.
Uppdrag: Ska leverera nyheter, kommentarer och åsikter om lokal fotboll.
Mejl: per.sandberg@pt.se
Telefon: 0911-645 41, 070-2604123

  • Senaste blogginläggen

Bloggar

Annons