Höjt studiestöd är bra för studenterna och för ekonomin

Unga är en särskilt utsatt grupp på den krisande arbetsmarknaden. Men det finns faktiskt ett enkelt sätt att hjälpa många av dem.

VÄLKOMMET. För Sveriges studenter är terminsstarten välkommen – den innebär att de kan få studiestöd igen.

VÄLKOMMET. För Sveriges studenter är terminsstarten välkommen – den innebär att de kan få studiestöd igen.

Foto: Jessica Gow/TT

Ledarkrönika2020-08-13 06:25
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sveriges Radios Ekot uppmärksammade under onsdagen att svenska studenter riskerar att bli särskilt hårt drabbade av den svåra situationen på arbetsmarknaden. Simon Edström, ordförande för Sveriges förenade Studentkårer, säger att han får sådana signaler från studentkårer i hela landet: ”Det vi hör från våra medlemskårer är att det är en ansträngd situation när det kommer till ekonomin för landets studenter.”

Det är inte särskilt svårt att föreställa sig att så är fallet. Studiestödet uppgår i nuläget till 10860 kronor i månaden – det är en summa som de flesta med ett arbete skulle ha svårt att klara sina månatliga utgifter med. Då ska man dessutom komma ihåg att det inte utbetalas mellan terminerna – under sommaren gör det ett tre månader långt uppehåll, men hyran och telefonräkningen ska betalas då också.  

Därför är sommaruppehållet för de allra flesta år ett tillfälle för många studenter att arbeta, och spara ihop pengar som de kan dryga ut den snåla budgeten med under resten av året. Den möjligheten har det här året varit stängd för många, eftersom den ekonomiska krisen har i första hand slagit mot de branscher som söker unga och tillfälligt anställda.  

Det finns förstås också studenter och studenter – studenter med rika föräldrar har möjligheten att söka tillfälligt stöd från dem, medan den som kanske är den första i sin familj som studerar är mer beroende av studiestödet och extraarbeten för att klara sig igenom studentåren. Risken att studenter utan akademisk familjebakgrund avbryter sina studier i förtid är sedan tidigare större än för dem med.

Till det kommer att många studenter med all sannolikhet kommer att tvingas ta hela eller delar av sina kurser hemifrån i nuläget. För att göra det på rättvisa villkor kommer de att tvingas ta utgifter för datorer, mikrofoner och teknisk utrustning. Det riskerar att utgöra ännu ett nålsöga

Därför är varje förstärkning av studiestödet inte bara ett bidrag till studenternas privatekonomi – det är också god politik för den som vill minska klasskillnader och göra det möjligt för nya generationer att ta sig fram till en akademisk examen och alla de möjligheter som en sådan öppnar.  

Det är också sannolikt att ett tillfälligt utökande av studiestödet skulle fungera som en effektiv ekonomisk stimulans i det nuvarande ekonomiska krisläget. Visst är den svenska ekonomin exportberoende – men ett sätt att hålla hjulen snurrande är att driva på den inhemska konsumtionen.  

För att öka den finns det knappast någon grupp som är bättre att sätta pengar i handen på än studenterna – de kommer inte att lägga in dem under madrassen eller på något bankkonto, de kommer att betala sina hyror, räkningar och matkassar med dem.  

Enligt ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) finns det ännu inga planer på att höja studiemedlet: ”Vi följer den här frågan, vi har gjort stora insatser, vi har sett till så att man får behålla studiemedlet även om det kan bli utmaningar när studierna har bedrivits på distans. Jag utesluter ingenting, vi är fortfarande mitt uppe i en coronapandemi.”

Det är rimligt – men inte tillräckligt. Hittills har Sveriges svar på den ekonomiska krisen varit snabbfotat och flexibelt. Det måste det vara även i fortsättningen – och därförborde ett av våra nästa steg vara att göra en rejäl, men tillfällig, höjning av studiestödet.