Vindkraft kräver dialog med lokalsamhället

Utan att kommunerna får säga sitt i frågan blir vindkraftsetableringar inte bra. Hur bra det än är med vindkraft.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska undersöka om det går att avskaffa det kommunala vetot vid vindkraftsetableringar.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska undersöka om det går att avskaffa det kommunala vetot vid vindkraftsetableringar.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Ledare2020-10-22 16:22
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Regeringen tillsatte i veckan en utredning som ska undersöka om det kommunala vetot vid vindkraftsetableringar kan avskaffas. Frågan har drivits fram av Miljöpartiet som, i egenskap av att vara just ett av regeringspartierna, väljer att lägga fokus på detta. 

Till Sveriges radio säger Per Bolund (MP) att närmare 500 verk i Sverige stoppats på grund av det kommunala vetot, genom att kommuner skapat osäkerhet bland de som vill investera. Det tycker förstås Bolund är dåligt, eftersom han tycker att vindkraft är bra.

Vindkraft är bra. Det är framför allt ett bättre alternativ än många andra, och i jakten på förnybar energi för att klara av klimatkrisen är vinden enormt viktig. Men att avskaffa det kommunala vetot betyder så mycket annat.

"Kommunerna är inte emot en utbyggnad av vindkraften. Tvärtom är de en konstruktiv kraft i arbetet för att skapa ett mer klimatsmart Sverige" säger Gunilla Glasare, avdelningschef på Sveriges kommuner och regioner, i ett uttalande från SKR som menar att förslaget från regeringen är oroväckande.

Se på Markbygden i Piteå. Europas största vindkraftspark på land. Bara i denna lilla kommun byggs 1000 vindkraftverk. Det får Bolunds 500 verk som stoppats, fördelat på hela Sverige, att verka rätt obetydliga. Och det som framför allt varit en förutsättning för att Markbygden kunnat växa är just att kommunen har varit med i diskussionerna hela vägen. Piteå är inte bara ett exempel på att det går att få igenom etablering trots det kommunala vetot, utan även att projekt kan blomstra när dialog förs.

Alla gillar inte vindkraft. Vissa av rimliga skäl. Som att naturen på vissa platser bör få vara orörd, eller att det ger effekter på renarnas rörelsemönster vilket påverkar det samiska samhället i synnerhet. Vissa ogillar vindkraft av mindre rimliga skäl, exempelvis att man tycker kraftverken är fula. De senare ska förstås inte få en avgörande röst, men alla åsikter måste få komma upp till ytan vid en eventuell etablering. De måste stötas och blötas i lokalsamhället, och lokalsamhället måste ha sista ordet. Det är precis det Miljöpartiet vill ta bort.

I en ledare i Aftonbladet skriver Ingvar Persson vasst att Miljöpartiet kanske inte bryr sig om detta, då de kommuner som är intressanta för vindkraftsetableringar sällan är kommuner där folk röstar på Miljöpartiet. Man kan ju undra varför, blir förstås följdfrågan.

Att vara för ett kommunalt veto är inte detsamma som att vara emot vindkraft. Markbygden i Piteå är därför ett väldigt bra exempel. Självklart vill kommunerna bidra till klimatomställningen, och särskilt när det ger arbete till kommuninvånarna och inresande arbetare som bor på hotell och handlar på mataffärerna. Det gör enormt mycket för lokalsamhället i Piteå. Men det är just därför kommunerna ska ha sista ordet i frågan. För att känna tillhörighet med projektet.

Hur länge har vi inte pratat om koloniseringen av norra Sverige? Att staten kommer och tar och skiter i hur det påverkar både lokalsamhälle och natur? Tja, åtminstone sedan staten kom på att här finns malm och energi. Det är en trist bild av svenska staten som år av dialog och samverkan med kommuner och regioner långsamt gjort sitt för att förändra. Är det en bild av svenska staten Miljöpartiet vill återuppta under sin tid i regeringsställning?