Svenska grundskoleelever har blivit bättre i matematik och naturvetenskap, vilket noteras av den internationella kunsdkapsmätningen Timss. Nu betyder inte det att ministrarna ansvariga för skola och undervisning: Gustav Fridolin och Anna Ekström kan slå sig till ro.
Timss mäter elevernas kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i årskurs fyra och åtta. En studie som gernomförts var fjärde år sedan 1995. Ur svensk synpunkt är resultaten i matematik och naturvetenskap högre än förra mätningen, men fortfarande lägre än 1995- mätningen, men ett trendbrott är det.
Svensk skola behöver något positivt att ha i ryggen när man nu jobbar vidare för att i första hand komma ifatt våra nodrdiska grannländer. I matematik liggerSverige under OECD-snittet, men i naturvetenskap är vi bättre bättre.
Med detta i bagaget är förväntningarna höga inför den Pisa-undersökning som släpps den sjätte december. Den mäter kunskapsresultaten i årskurs nio, där Pisa förutom matematik och naturvetenskap även mäter läsförståelse.
För en bättre skola och därmed skolreultat är det viktigt att satsa på dem som går i skolor i segregerade bostadsområden, där ungdomar behöver allt stöd de kan få. Då är skolan även mer än viktig för en fungerande integrationen.
Samtidigt ställs landets kommuner just nu inför den stora utmaningen att ta hand om alla nyanlända i skolåldern. Det gäller bland annat att få en jämnare fördelning av nyanlända barn till landets skolor. Samtliga landets 290 kommuner måste ta sitt ansvar.
Det finns ingen gräddfil för att stå utanför. Mottagningen fungerar sisådär när var femte skola inte är välkomnar barn som flytt till vårt land.
Samtidigt vet vi av tidigare erfarenheter att bristen på resurser alltid drabbar de svaga eleverna. De som bäst behöver stöd.
Friskolereformen och det fria skolvalet har tyvärr skapat en ojämlik skola.
Generellt pekar det mesta att vi under de senaste åren fått sjunkande skolresultat. Under en föjd av år har andelen elever som inte klarat högstadiet med godkända betyg ökat. I våras såg vi förhoppningsvis ett trendbrott. Då minskade andelen elever i nionde klass som inte hade behörighet till gymnasiet och det för första gången på länge. När det gäller kunskapsbrister är alla överens om att detta problem till stor del kan undanröjas om det ges möjligheter till stödundervisning till de elever som har extra svårt med vissa ämnen.
Vi vet att många elever har problem med till exempel matematik, svenska och engelska, men inte sällan saknas resurser för nödvändig stödundervisning.
Samtidigt ökar klyftan mellan högpresterande elever och lågpresterande. Mycket beroende på lärarbrist, en lärarbrist som kommer att accelerera nu när många nya elever kommer till skolan. Dessutom elever som är flyktingar med de trauman som detta kan innebära.
Avgörande är att landets kommunern framgent får de ekonomiska resurser som krävs för att klara alla nyanlända och deras skolgång. En tuff uppgift.