En oktoberdag år 1961 samlades många tusen människor på Trafalgar Square i centrala London. De protesterade mot kärnvapenupprustningen i världen, inte minst i Storbritannien. Den mest prominente talaren var Bertrand Russell, världskänd forskare och Nobelpristagare i litteratur. Efter en tid kallades Russell till domstol och dömdes för uppvigling. Det väckte internationellt uppseende när den nittioårige filosofen placerades i Brixtonfängelset.
Demonstrationerna i London spred sig och det bildades en stark opinion mot kärnvapnen.
Under senare årtionden har frågan om risken för att kärnvapenkrig försvagats i den allmänna debatten. USA och Ryssland har enats om att förstöra en del av sina bomber men de som finns kvar kan utplåna allt liv på jorden. Dessutom har antalet kärnvapenstater blivit fler. Nu senast är det Nordkorea som på ett utmanande sätt visat sin kapacitet. Och USA:s president Donald Trump har uttalat sig på ett sätt som tolkats som att han inte utesluter kärnvapen i en konflikt med ”raketmannen” Kim Jung-Un.
International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN) får Nobels fredspris för 2017.
Det är en paraplyorganisation som samlar ett hundratal grupper som jobbar mot kärnvapen. På sin hemsida skriver ICAN detta:
”Det är en stor ära att ha fått Nobels fredspris 2017 som erkännande av vår roll i konventionen att förbjuda kärnvapen. Det här historiska avtalet, som antogs 7 juli backas upp av 122 nationer och erbjuder ett mäktigt, välbehövligt alternativ till en värld där hot om massförstörelsevapen tillåts fortgå och eskalerar.”
”Det här årets nobelpris är en uppmaning till de som ännu inte anslutit sig till avtalet. Vi hoppas att med det här årets pris kan vi stötta de framsteg som ICAN har tagit och förnya debatten”, kommenterar den norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen.
Nobelkommittén i Oslo har gjort ett lysande val. Vi lever i en era då det är mycket viktigt att lyfta fram kärnvapenhotet och stärka den opinion som säger nej till dessa fasansfulla vapen.
Sverige har varit med om att rösta fram en ny FN-konvention om förbud mot kärnvapen. Om Sverige undertecknar konventionen kommer det att försvåra det nära samarbetet, säger en del Natoröster.
Men Margot Wallström försvarar det svenska agerandet.
”Vi i den här regeringen tog ju ned Sverige från åskådarläktaren, där jag tycker att den tidigare regeringen placerade oss. Därför har vi engagerat oss i arbetet med den här konventionen”, säger hon.
Det vore uppseendeväckande om ett land med en så lång tradition att verka mot kärnvapen plötsligt skulle tveka.
Mötena på Trafalgar Square ledde inte till några mätbara resultat men var enormt viktiga i kampen mot kärnvapen.
”Det enda som kan tvinga kriminaldårarna i Pentagon och Kreml att börja tänka förnuftigt är den stora massan av människor över hela vår planet, som inte vill bli offrade på den nationella prestigens altare.”
Så skrev Russell i ett brev i februari 1962. Antalet huvudstäder kan utökas men andemeningen håller.
Priset till ICAN bidrar till en bättre värld.