När de politiska debatterna avlöser varandra, och partiledarutfrågningarna toppar tablåer i både radio och TV är det läge att faktiskt titta på vad de olika politiska alternativen skulle få för konsekvenser i vardagslivet. En sak är säker, i högerns syn på samhället och i vilken riktning samhället ska gå, ja där passar inte jag in.
Moderaterna går till val på att de vill tredubbla taket i RUT. Ja, vad innebär det? Är det en jämlikhetsreform, för att färre kvinnor ska behöva städa hemma? Håll i hatten nu, vi snackar inte lite hemstäd en gång i månaden. Nej, Moderaterna vill att man ska kunna göra avdrag på skatten för tjänster upp till 150 tusen kronor om året om man är två personer i ett hushåll som nyttjar det. Det är helt horribelt. Vilken normal familj har ens de pengarna?
Man vill sänka inkomstskatten för dem som tjänar över 40 tusen i månaden. Det är långt över vad en genomsnittssvensk tjänar. Överlag vill de sänka skatten på arbete, men allra bäst får de som tjänar mest. Jobb ska belönas, stöd från socialtjänsten eller Försäkringskassan ska försvåras. Ytterligare. Vad du än gör om Moderaterna får bestämma; bli inte fattig, arbetslös eller sjuk.
Moderaterna vill dessutom bara höja de generella statsbidragen till kommunerna och till landstingen, om de först går med på villkor Moderaterna själva villkorat. Att den äldre delen av befolkningen i många kommuner blir allt större, men ska finansieras av allt färre som jobbar, skiter dom i.
Hela Alliansen vill dessutom sälja ut både statliga banken SBAB, och de statens andelar i Telia Sonera. Vad skulle det innebära för mig? Svenskarna har bolån för tusentals miljarder. Det SBAB gör är att trycka ner räntan. Det tackar vi för. Det finns ingen anledning att öka bankernas vinster ännu mer. De är obarmhärtigt höga som de är i dag.
Vad skulle det innebära om Telia såldes ut? Privata bolag har ingenting att vinna på att sätta upp mobilmaster mitt ute i ingenstans. Det är av en anledning Telia rekommenderas till den som bor utanför städerna. Sen har vi ju den mindre smickrande aspekten vid en försäljning av Telia. Vill vi verkligen att våra telekommunikationer ska hamna i händerna på, säg bolag ägda av ryska staten?
Bortsett från att Moderaterna vill sänka skatten med i runda slängar 60 miljarder den kommande mandatperioden (skattesänkningar som främst gynnar de med goda inkomster med privata sjukförsäkringar och missgynnar … tja, alla andra) har vi ju frågan om marknadshyror till exempel. När bostadsbristen redan i dag resulterar i förstahandskontrakt som säljs för tiotusentals kronor, hur kommer framtidens bostadssituation se ut för alla med helt vanliga inkomster om marknadsvillkor ska gälla vid hyressättning? Vem har råd att bo kvar om hyran höjs med hälften?
Det är tur att det finns alternativ på den andra sidan det politiska spektret. Där hittar vi i stället förslag som en extra vecka för familjer att vara lediga på, fler miljarder till små kommuner i extra stöd och inte minst en aktiv politik för att begränsa vinsterna i välfärden.
Socialdemokraterna tycker att det finns annat att lägga hundra miljarder på (vilket är ungefär den sammanlagda kostnaden för hela Alliansens skattesänkningar den kommande mandatperioden). Grundskolan, högre utbildning, vården, barnomsorgen, äldreomsorgen, kulturen, lägenhetsbyggande, – you name it. Allt det har en självklar plats före skattesänkningar för dem som redan har det gott ställt.
Men framför allt: sossarna säger blankt nej till att samarbeta, ens indirekt, med Sverigedemokraterna. Det om något är väl värt en röst på de röda.