Regeringen fattade i torsdags beslut om att införa statlig kontroll av järnvägsunderhållet. Denna uppgörelse med Vänsterpartiet innebär att ännu ett vallöfte uppfylls. När nuvarande inrikesministern Anders Ygeman var ordförande i riksdagens trafikutskott drev han frågan om ett samlat statligt ansvar för järnvägsunderhållet. Nu blir det verklighet.
Det har varit mycket kaos kring järnvägarna i Sverige. SJ:s förre ordförande Ulf Adelsohn (M) menade att många regeringar bär ansvaret för det och sannolikt är det en riktig analys. Dåliga spår, eftersatt underhåll, urspårningar, långa väntetider i väntsalar – de svarta rubrikerna har varit många.
Riksrevisionen påpekade för flera år sedan att Trafikverket inte har tillräcklig kunskap om skicket på de egna banorna. Trafikverket kontrollerar inte heller om entreprenörernas arbete uppfyller kraven. Inom kort kommer ytterligare utredningar om hur järnvägsunderhållet ska organiseras.
– Regeringen avser att efter det bereda ytterligare steg för ett samlat statligt ansvar av järnvägsunderhållet, säger statsrådet Anna Johansson.
Det här är beslut i rätt riktning. Nu skapas förutsättningar att vi får en bättre och pålitligare järnvägstrafik i Sverige. Samtidigt är järnvägen ett exempel på att privatisering inte är det raka spåret till ökad effektivitet och högre kvalitet, en tes som de borgerliga partierna envetet driver. Och det ska klart sägas: ibland har socialdemokrater varit alltför villiga att avveckla offentlig verksamhet och öppna grindarna för privata entreprenörer.
I festtal och på symposier kan man ofta höra fina formuleringar om hur viktigt det är att satsa på det miljövänliga tåget. Tveklöst är det också så att många resenärer väljer tåget för att spara miljön. Därför är ett beslut om statlig kontroll av järnvägsunderhållet också en fråga med miljödimensioner. En dåligt underhållen järnväg där det är många inställda tåg och betydande förseningar är ju som ett stimulanspaket för biltillverkare.
Att ha ett väl fungerande nationellt järnvägsnät är av stor betydelse, både för enskilda, institutioner och företag. I en del europeiska länder har även borgerliga regeringar mycket starkt slagit vakt om det offentligt ägda järnvägsföretaget. Alla verksamheter lämpar sig inte för att bli ett objekt på en marknad där vinstintresset styr.
I Sverige pågår också en process kring att bygga höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Malmö, Stockholm och Göteborg. Det är en enormt dyr satsning, kanske 230 miljarder. Både Konjunkturinstitutet och Statskontoret har ifrågasatt om projektet är samhällsekonomiskt lönsamt. Finanspolitiska rådet, som granskar regeringens finanspolitik, har dessutom hävdat att höghastighetståg är olönsamma.
Risken finns också att höghastighetsprojektet i söder slukar alla resurser, exempelvis i Norrbotten. Det förefaller också som om opinionen för snabbtåg har svalnat. Däremot kan man vara förvissad om att det finns en bred folklig uppslutning bakom torsdagens regeringsbeslut.