Jakt och fiske het fråga i sametingsvalet

Norrbotten Under söndagen får drygt 4 000 samer i Norrbotten rösta i valet till sametinget. Den stora frågan handlar om ­rättigheterna till jakt- och fiske.

Den tydligaste skiljelinjen mellan partierna i Sametingsvalet är frågan om rättigheter ska vara för alla samer eller för renskötande samer.

Här måste man ha ett historiskt perspektiv, säger Ragnhild Nilsson, doktorand i statskunskap vid Stockholms universitet och medredaktör för två böcker som belyser sametingsvalet bland annat i en väljarundersökning.

– 1928 beslutade staten att endast samer inom samebyarna får rätt till jakt och fiske och renskötsel. Man ansåg att det bara var renskötande samer som var ”riktiga” samer, de andra samerna skulle assimileras in i det svenska samhället, säger Nilsson.

Bland partierna finns de som vill behålla renskötande samers rättigheter till jakt och fiske eller förstärka den, de är Guovssonásti, Vuovdega och Sámiid Riikkabellodat.

Partierna Álbmut, Landspartiet Svenska Samer och Jakt- och fiskesamerna, företräder den andra ståndpunkten, den att alla samer ska ha de samiska rättigheterna till jakt och fiske med partierna Samerna och Min Geaidnu någonstans mitt emellan.

– Två andra frågor som seglat upp som viktiga för väljarna är frågan om det samiska språket och hälso- och sjukvårdsfrågan. Det här är frågor som alla partier anser vara viktiga och olikheterna handlar om detaljer som till exempel finansiering, säger Nilsson.

Samiska är nationellt minoritetsspråk och har varit det en tid, men nu syns bristerna.

– Det är fortfarande många kommuner som inte erbjuder äldrevård eller barnomsorg med personal som talar samiska och det här anser väljarna vara viktigt.

Hon berättar att partierna sällan inför valet går ut med om de har i avsikt att samarbeta med något av de andra partierna.

– Samarbeten om makten i Sametinget kommer till efter valet och först vid första plenum blir eventuella samarbeten kända.

Vid förra valet var valdeltagandet 54,4 procent, en förhållandevis låg siffra för val i Sverige.

– Väljarundersökningen visar att de som svarar att anledningen till att de registrerat sig är intresse för samisk politik i högre utsträckning också röstar. De som säger att de registrera sig för sin samiska identitet är inte lika intresserad av att rösta.

Valdeltagandet handlar också om legitimitet enligt Nilsson.

– Sametinget har ytterst begränsad politisk makt, det är klart att om man ska rösta eller inte också påverkas av att Sametinget inte påverkar människors vardag i någon större utsträckning.

 
 
  • Mest lästa artiklarna