Löneutmätning, det vill säga att en del av lönen varje månad går direkt till Kronofogden.

– Det är tufft att leva med löneutmätning. Det vittnar många om. Det är svårt att få det att gå ihop, säger Anna Lyder, teamchef på verkställigheten på Kronofogdemyndigheten.

Vid löneutmätning räknar Kronofogden ut ett belopp efter skatt som den skuldsatte alltid får behålla. Det består dels av ett så kallat normalbelopp fastställt av riksdagen, som ska täcka vanliga levnadsomkostnader som mat, kläder, el och försäkringar. 2017 var normalbeloppet 4 734 kronor för en ensamstående vuxen. Till detta läggs boendekostnaden och eventuella kostnader för resor till arbetet samt läkarbesök och medicin. Lönen utöver det skickar arbetsgivaren direkt till Kronofogden.

– Det är den vanligaste utmätningsformen. Tror vi att skulderna betalas genom utmätning inom ett år, så går vi inte vidare med utmätning av andra tillgångar, säger Anna Lyder.

Det finns ingen gräns för hur länge löneutmätningen kan pågå, så länge skulderna finns kvar.

– De som lever år ut och år in med löneutmätning, och som inte har andra tillgångar, de uppmanar vi att söka skuldsanering, säger Anna Lyder.

I Piteå lever 391 personer med löneutmätning. År 2010 var det fler, 406 personer. I Älvsbyn är det 113 personer, en ökning sedan 2010 då 89 personer hade löneutmätning. I Arvidsjaur är det 83 personer och det är bara en mer än 2010. I Arjeplog är det 34 personer, en minskning sedan 2010 då det var 45 personer.