Kampen om Lavergruvan fortsätter

Engagemanget för att stoppa etableringen av Lavergruvan är stort. På lördagen deltog ett 30-tal personer i en studieresa till Laver.

Miljökämpar. Ulf Johansson, Miljögruppen i Pite älvdal, berättar att marken där de just nu står kan komma att förvandlas till en 65 meter djup gruvdamm.

Miljökämpar. Ulf Johansson, Miljögruppen i Pite älvdal, berättar att marken där de just nu står kan komma att förvandlas till en 65 meter djup gruvdamm.

Foto: Kenny Johansson

ÄLVSBYN2016-05-28 21:08

Videon är inte längre tillgänglig

Det är Naturskyddsföreningens sakkunnige i gruvfrågor, Jonas Rudberg, som tagit initiativ till resan, där ett flertal intressegrupper med engagemang i Lavergruvans vara eller icke vara deltog.

– Det här är Sveriges nuvarande största gruvprojekt, sett till påverkan på miljön och hur mycket natur som försvinner, säger Jonas Rudberg.

Om gruvan i Laver blir verklighet kommer 5 000 hektar orörd natur försvinna.

– Vi tycker det är viktigt att komma ut och se hur det faktiskt ser ut i verkligheten. Det är inte bara vi som tycker att Laverprojektet är tveksamt ur hållbarhetssynpunkt, säger Jonas Rudberg.

Länsstyrelsen har sagt nej till Bolidens koncessionsansökan, som nu ligger hos Bergsstaten. Oavsett vilket besked Bergsstaten lämnar, så kommer ansökan att hamna på regeringens bord. Säger myndigheten nej så kommer Boliden mineral AB överklaga beslutet och säger den ja, så går ärendet per automatik vidare till regeringen, vilket är praxis när två instanser lämnar olika besked.

LÄS OCKSÅ: Laver blir fråga för regeringen

– Lite anmärkningsvärt är det ju, Bergstaten har nog aldrig dröjt såhär länge med ett besked till en gruvetablering, säger Anders-Erling Fjällås, ordförande i Semisjaur-Njarg sameby.

Han pekar på Lill-Laverberget.

– Hela det där berget ska jämnas med marken. Gruvan ska bli större än Aitik. Det kommer bli ett jättehål, säger han.

För honom personligen innebär den eventuella gruvetableringen ett betydande bortfall av vinterbetesmark för hans renar.

– Rennäringen är själva grunden till den samiska kulturen. Tar man bort den, vad blir då kvar egentligen, undrar Anders-Erling Fjällås.

Han menar att på kort sikt skulle gruvan innebära ett uppsving för regionen, men att den på längre sikt snarare skulle utarma Norrbotten.

– Jag tycker det är bättre att satsa på näringar som kan generera tillväxt för länet på lång sikt, som turism, skogsbruk och rennäring, säger han.

Suzanne Janson är ordförande i Naturskyddsföreningen i Älvsbyn. Hon delar den uppfattningen.

– Älvsbyn kallas för Norrbottens pärla. Ska vi skita ner pärlan, undrar hon.

– Vi får ingenting tillbaka, det ska bara grävas upp, säger Suzanne Janson uppgivet.

LÄS OCKSÅ: Ny dom påverkar Laver

Med på studieresan är också Anders Forsgren, projektledare för Laver vid Boliden mineral AB. Han tycker det känns viktigt att möta alla intressegrupper, informera om projektet och svara på frågor.

– Det finns en stor okunskap om hur gruvor fungerar och hur pass begränsade miljökonsekvenserna är, säger Anders Forsgren.

Han menar att miljökonsekvenserna i Laver motsvarar de normala för storskalig gruvdrift.

– Det är industriverksamhet. Utsläpp till vatten och luft, buller, transporter och så vidare, säger Anders Forsgren.

Hur stor avkastning fyndigheten i Laver kommer att ge, kan han inte säga något om.

– Det är svårt att svara på, kopparpriset varierar över tid, säger Anders Forsgren.

Klart står dock att om Lavergruvan blir verklighet kommer den att generera ungefär 700 arbetstillfällen.

Enligt Lilian Mikaelsson, talesperson för Miljögruppen i Pite älvdal, är det just arbetstillfällena som lockar Älvsbyns kommunpolitiker.

– Det är synd att ingen av dem är här i dag. Jag tycker inte att de har satt sig in i frågan ordentligt. De tycker det är bra med jobb, men förstörelsen som gruvan orsakar finns kvar för alltid, säger Lilian Mikaelsson.

Koncessionsansökan Laverområdet

Sammanfattning

2015 avslog Länsstyrelsen i Norrbotten Boliden mineral AB:s bearbetningskoncession om gruvdrift i Laver två gånger. Anledningen var att gruvan skulle riskera riksintresset Piteälven, som är en del av ett så kallat Natura 2000-område.

Sedan oktober 2015 ligger ärendet hos Bergsstaten, som fortfarande inte lämnat något yttrande.

En prejudicerande dom i förvaltningsrätten, fastslog i april att koncessionsansökan måste innefatta en utförlig miljökonsekvensbeskrivning, vilket skärper kraven för etableringen av Lavergruvan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om