PT når henne på ett hotell i Gällivare efter turnépremiär med storbandet. Hon låter upprymd över samarbetet.
– Det är fantastiskt att få spela med dem. Det är otroligt dynamiska musiker!
På paletten för turnén finns förstås jazz, men även blues, funk, visa, pop och till och med lite hiphop.
Det blir en hel del nytt material.
– Jag skriver om min familj. Det är någon form av inre resa. Jag har två familjer, en svensk och en colombiansk. Det är mycket kring det. Jag har kommit till en punkt där jag är lugn med mina familjer.
.
Hon återförenades med sin colombianska familj 2007 när hon reste dit tillsammans med sin svenska. Att vistas i Colombia har fått henne att förstå mer av sig själv. Någonting hände. Det blev varmt och ljust, som hon uttrycker det.
Ljuset genomsyrar hennes nya låtar. Samtidigt väjer hon inte för tunga ämnen. Kristin Amparo känner skyldighet att prata om det som händer i omvärlden. Hon har släppt sig själv och börja skriva mer politiskt. Det tar sig exempelvis uttryck i låten ”Jag står inte ut, men jag slutar aldrig kämpa”.
– För en tid sedan var sociala medier som en krigszon. Det var Syrien. Det var barn som for illa … Det var så tungt!
Hon känner sig medskyldig när flyktingar skickas tillbaka till krigshärdar och undrar varför det känns kränkande för henne. Hon tycker att man ruckar på FN:s barnkonvention.
– Jag känner empati, men också djup oro och skräck. Den där åten är verkligen mörk, men jag vet att den inger hopp också. Folk kan få en ”release”.
– Allt jag säger i mina texter är frågor jag funderat mycket på, men grunden är hoppfullhet.
.
Kristin Amparo spelade klassiskt piano som barn och är utbildad inom klassiskt och jazz. I Sverige är hon känd för hiphopsamarbeten, med bland andra Cleo och Snook. I Sydafrika ingår hon i ett hiphopkollektiv, i Tyskland sjunger hon soul med Combo de la musica som släpper ett album under 2018, vilket för övrigt ett annat av hennes band, punkbandet Strike, också gör – med Kristin Amparo som trummis (!). Det är många engagemang och många stilar parallellt och hennes summering låter rimlig:
– Jag hör egentligen inte hemma i någon stil alls.
.
2014 fick hon ett stort genombrott med ”Din soldat”. Samarbetet med Albin Johnsén blev en riktig landsplåga. Aktuell Spotify-siffra är 42 595 086 spelningar.
Kan du känna att låten blir en ”black om foten” i din karriär, att du kan mer än folk kanske tror?
– Jag vet varför jag tackade ja. Jag fick jobba på låten och göra min grej. Vi bara garvade. Jag har fått tusen brev från folk som berättat vad låten gjort för dem. Jag är bara tacksam.
– Om min största önskan vore medialt rampljus kanske jag skulle känna så där, men jag får hålla på med det jag vill. Det är skönt att få ha det bra. Jag väljer att inte gå på kändisfester. Den grejen är inte intressant alls.
.
Nästa månad gör hon tre konserter med riksbekanta kören Orphei Drängar.
– Jag älskar manskör, men eftersom jag är tjej har jag aldrig fått vara med. Det här är magiskt!
Med start i mars väntar ett ambitiöst projekt, Medborgarbandet. Tillsammans med Nina Persson (The Cardigans), Motoboy, Thomas Öberg (Bob Hund) och många fler blir det en slags politisk kabaré, ”Vinnaren tar allt”, på Malmö stadsteater.
– Jag känner att det är många starka politiska krafter som drar isär oss. Att det blir mer polariserat. Jag tror på den kollektiva kraften, att vi måste agera tillsammans. Många går omkring med frågor och jag tror att det är bra att hitta ett sammanhang.
– Det är valår och det här blir vårt sätt att lyfta frågor. Vi kommer att göra det med en varm värdegrund med medmänsklighet i botten.
I förlängningen blir det ett projekt där man framåt höstkanten åker ut i skolor och pratar med förstagångsväljare om hur de ser på att rösta och vad demokrati är.
.
Kristin Amparos musikalitet är fri och hör inte hemma i ett särskilt instrument. Hon lär sig spela de hon tycker om och vid sidan av blommor i mängd är instrumenten en naturlig del i hennes hem, en fast punkt mellan jobben för den beresta musikern.
– För att hinna göra musik måste jag vara själv, men när jag trivs bäst står jag och lagar mat till en massa människor.
– Låten ”I’m home again” handlar om det, om att ha kommit hem, att växterna har överlevt, att jag står och lagar mat och att vi sedan får jamma tillsammans.